En av de mäktigaste naturupplevelserna så här på hösten är när tiotusentals tranor lättar efter dagens skrovmål ute på Söderfjärdens åkrar och varje kväll flyger ut mot havet. Man hör vingarnas flaxande och man får lyssna till tranornas trumpetande när flock efter flock med tranor flyger in i solnedgången, ut mot havet...
Igår kväll satte jag mig i bilen och rattade iväg mot Söderfjärden, den stora slätten söder om Vasa. Jag ville komma fram runt kl 18:30-19:00 för att vara på plats för att se alla fåglarna och deras kvällsfärd ut sina nattkvarter ute vid havet. Jag stannade vid Meteorian, som ligger mitt på slätten. Där hade en hel del människor samlats för att ta del av den fantastiska naturupplevelsen.
När jag kom gick de flesta fåglarna ännu ute på åkrarna och sökte föda. Slätten syns mycket väl uppifrån luften och varje höst (och vår) samlas här tusen och åter tusen flyttfåglar för att äta upp sig inför flygningen till sydligare breddgrader över vintern (eller på sin flygtur längre norröver inför sommaren). Några fåglar började söka sig ut mot väster, mot havet, men ännu gick de flesta runt och lät sig inte bekomma...
Som på en given signal lättade ett hundratal tranor och styrde västeröver.
Fler och fler flockar följde. In mot den vackra solnedgången flög de. Flock på flock, fler och fler....
Vi var många som ville se detta skådespel denna vackra höstkväll. Några hade klättrat upp i fågeltornet med sina kikare, telefoner och kameror. Jag stannade nere på marken och tyckte att jag redan nu hade massor av foton, dags att dra vidare....eller....
Dra vidare som flock på flock av tranor.... Nej nu började det hända....
För som på en given signal började de stora flockarna röra på sig, det var nu hela luften vibrerade av tranor.
Vi som stod nere på marken kunde bara beundra skådespelet.
På höger sida och på vänster sida om mig flög flock på flock av tranor.... tusentals och åter tusentals tranor...
Fler och fler drog dom vidare, trumpetande, in mot den vackraste solnedgången.....
Skymningen började sänka sig... och jag bestämde mig för att åka hemåt. Då såg jag att inte alla tranor hade dragit vidare, ett hundratal stod ännu ute på en åker och lät sig väl smaka av vad de hittade ute på åkrarna.
Men vilken härlig kväll! Jag var alldeles varm om hjärtat! Så har ni möjlighet, åk ut för en underbar naturupplevelse - för det här vill ni garanterat inte missa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar