När vi är ute vid vårt sommarparadis brukar jag sova länge på morgnarna. Jag ligger i sängen och drar mig tills jag känner kaffedoften från köket. Det är nämligen så att där ute stiger sambon alltid upp först och han brygger alltid en stor kanna med kaffe (här hemma dricker vi aldrig kaffe på morgnarna...).
Kaffedoften får mig att pallra mig upp ur sängen.
Efter en lätt frukost brukar jag ta med mig ännu en mugg med kaffe och så går jag ner till bastun och sätter mig på bastutrappan som går ner mot stranden för att njuta. Sommarmorgnar där ute på trappan är alltid den bästa av morgnar.
Solen i ögonen och solglitter på vattnet.
tIgår morse satt jag ute på trappan och njöt av morgonen. Några lätta moln skymde solen - men glittret var där. Solglittret.
En stilla bris från norr. Små vågor som kluckade mot strandstenarna. En duva som hoade i skogen. Inget annat. Jag kisade emot solen.
Där satt jag och njöt av mitt kaffe medan de tunna molnen började skingras.
Alltid barfota, sörplandes på mitt kaffe.
När molnen försvinner blir fjärdens vatten himmelsblått.... Jag sitter och tänker att jag borde fixa bort både buskar och vass i strandkanten. Fast kanske inte just nu.... Det ser ut att bli en varm dag.
Efter ytterligare en timme har himlen ovanför oss blivit helt klarblå. In mot landbacken ligger några moln, inga regnmoln dock.
Söndagen blev en vacker och varm dag. Och den började på det bästa sättet: med kaffe på bästa platsen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar