Kvällspromenad i början av september

 Följ med mig på en kvällspromenad! Eller förresten kväll och kväll, nej det är nog snarare sen eftermiddag. 

Det är så skönt att vandra ute i den härliga höstsolen och på sin höjd träffa på några idisslande kossor. Det är nämligen så att denna gång hade jag sökt mig bort från allfartsvägarna och ut mot skogen där jag kunde smånynna för mig själv utan att någon märkte om jag sjöng i fel tonart...

Att vandra ute i naturen är som att få perspektiv på livet. Perspektiv var det!

Och här träffade jag på de idisslande kossorna med sina kalvar. Eller egentligen stod de flesta och åt så förnöjda av en höbal och vände likgiltigt ryggen mot mig. Korna är av rasen belted galloway och ägs av byns enda ko-farmare. 

 Där och då tyckte jag det var dags att söka mig in längs skogens stigar. 

Inne i storskogen träffade jag på ett märkligt djur....  Där på en granstam satt den, apan eller vad det nu är för ett vidunder.... "Djuret" såg ut att knapra på en brödskiva som var lite grönaktig... Det finns så många konstigheter i skogen  om man bara tittar efter ...

Och så finns det ju svampar förstås! Många röda av olika slag såg jag och så hittade jag lite gula kantareller som jag tog med mig hem. 

Under en av de stora granarna hade en ekorre (eller månne de var flera) haft matkalas. Under hela den stora granen låg grankottar och bitar av kottar. Helt tydligt att ett matvraket hade varit framme!

Så var jag ute ur skogen igen och gick förbi en av kohagarna. Nu kändes det plötsligt kyligare och jag tänkte att hösten är här, ohjälpligt. Men kantarellerna smakade mums på kvällssmörgåsen!