I morse visade utetermometern på minus 22 grader när jag behagade kliva upp ur den varma sängen. Morgonen randades rosig och fager... och kall.
På förmiddagen gick jag ut en sväng med kameran. Det blev en kort sväng för det kändes ju onekligen inte speciellt varmt! Vinterkylan bet i fingertopparna när jag skulle knäppa mina foton.. (och glasögonen immade igen så att jag knappt såg något...)
Rimfrosten glittrade i hängbjörkens grenar.
Gårdens syrenbuskage var också vackert klätt i vitt.
Alla träd var vitklädda efter den kalla natten. Räven hade kommit vandrande över slätten.
Under dagen hade vi lite varmare väder, runt minus 15. Men när solen åter skulle gå till vila kröp kylan in på huden igen (och glasögonen immade ...)
Nu har vi verklig vinter! Var det inte det här jag längtade efter? En riktig vinter... Jooho, men måste det vara så här kallt? (Hoppas jag vänjer mig om kylan fortsätter ännu i flera veckor....)
Men det är vackert på vintern. Också. Trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar