Året 2020, återblick (del 3, sept-dec) Gott Nytt År

 Hösten 2020 kan beskrivas med fyra ord: dimmig, disig, gråmulen och corona-pandemi fas 2. Nej, denna höst känns inte som någon riktig höjdare. Hösten har varit varmare än vanligt, stormigare, blötare och gråare än vanligt (speciellt november och december bjöd på gråväder med ytterst få dagar med sol). Ovanpå detta får vi lägga oron över covid-19. Corona-viruset som en mörk skugga, inte nära oss - men så pass nära att vi alla har blivit påverkade....

September kom med många vackra moln, några riktiga solskensdagar och med de vackraste höstfärgerna. Den 19 september brakade den förödande stormen Aila in (det blev flera stormar, men Aila var den värsta) och skogens träd låg som plocke-pinn här i våra kustskogar. Det blev skogsjobb igen...

Oktober blev varm, färgsprakande och dimmig. Vi barndomsvänner träffades utomhus uppe på Storberget för månadens roligaste dag och flyttfåglarna samlades inför den stora flytten söderöver. Tyvärr måste vi ta farväl av vår Herr Anka som varit med i vår vardag i så många år. Sonen Kalle Anka gick ensam någon vecka, men så kom vår son hem med två Fröknar, som älskat sällskap åt Kalle. Och nu blev Kalle överlycklig... Coronan ställde till det i oktober igen efter att höstens studerande samlades till fester och sammankomster, med den påföljd att samhället fick stängas ner igen. Vi redde ut stormen ännu en gång, trots att viruset gett sig till känna i enstaka fall under hela hösten.

November blev en nästan alltigenom gråmulen historia. Det regnade en hel del och vi fick lite snö som smälte och som var tillbaka efter någon dag och som sedan smälte.... Grusvägarna blev till en våt sörja.... Ankorna fick vara ute varje dag, men snö det tyckte de inte om Sååå kallt om fötterna kvackade de. Vi hade dock dagar med många plusgrader och då trivdes ankorna! Tack vare den varma hösten kunde vi fira Farsdag med en ros från trädgården.

 December blev mörk, vi kunde räkna månadens soltimmar på en hands fingrar. De grå molnen dominerade helt och fullt. Vilken tur att alla julljusen lyste upp i mörkret! December blev en annorlunda månad, men vi kunde fira självständighetsdagen 6.12 med marschaller i hela byn, sonens födelsedag och naturligtvis julafton hemma hos L. Där åt vi som alla tidigare år julmaten, men nu endast åtta personer kring bordet. Tyvärr blev annandagsfirandet med olika släkter inhiberat detta år, men vi får hoppas att vi åter kan samlas ett annat år. En annan gång.

Idag kommer vi att fira nyårsafton, men på ett annat sätt än de senaste årtiondena. I år kommer vi, enbart sambon och jag, att fira in det nya året hemma (tänker på er B&Å och G&T, skål!). Vi kommer att minnas året 2020 när corona-pandemin spred sig över världen, när sjukvårdspersonalen fick göra stora uppoffringar och där vi alla lärde oss att tänka mer på andra än oss själva. Vi lärde oss sprita/tvätta händerna, bära munskydd och inte samlas i stora sällskap. Vi lärde oss uppskatta naturen än mer och vi lärde oss att inte ta något för givet. Nästa år kan de flesta av oss ta vaccinet mot viruset och då får vi hoppas att det värsta är över. 

Till sist vill jag tacka er alla som kikat in hos mig och önska er ett Gott Nytt År 2021!

 Fortsätt ta hand om er och era nära och kära! Njut av livet!

Året 2020, återblick (del 2, sommaren)

 När sommaren kom då lugnade corona-läget ner sig och här i vårt sjukvårdsdistrikt hade vi endast en handfull bekräftade fall. Men vi var hela tiden på tårna, våren hade lärt oss att denna pandemi var inte att leka med. Sommaren 2020 blev lite annorlunda än tidigare år; vi reste ingenstans (Italien-resan inhiberades), vi besökte varken sommarteatrar, marknader, konserter eller andra roliga jippon som brukar ordnas sommartid. Vi ägnade oss åt uteliv här hemma och vi tillbringade massor av sköna dagar ute vid vårt sommarparadis.

 

 

Juni började torr och redan i början av juni blommade de första liljekonvaljerna. Vi barndomsvänner beslöt att gå ut på vandring längs några fina vandringsleder (Kimo och Andkil). Att upptäcka vandringsleder blev annars sommarens stora begivenhet i våra nejder och i hela Norden.

Midsommaren kunde nästan firas som vanligt. Under midsommaraftonen kunde vi och våra vänner åter träffas, precis som vi gjort de senaste 30 åren. Vi satt ute i den allt kyligare, men soliga, kvällningen och vi drack massor av kaffe för att hålla värmen. Midsommardagen bjöd svärmor på mat och tårta vid sin villa och på söndagen bjöd vi på rökt lax hos oss. Vi var så tacksamma att vi kunde träffas precis som vanligt och att midsommaren bjöd på sol och sommar. Efter midsommarhelgen infann sig sommarens värmebölja med 30 grader i en veckas tid. Vi svettades och målade garaget.

Juli bjöd på de mest fantastiska och spektakulära solnedgångar. Nästan dagligen pryddes himlen med mer eller mindre moln, det regnade en del men absolut inte alla dagar... ibland hördes åskan i fjärran....

    

Det blev helt klart så att jag ofta blickade uppåt denna sommar.... så många vackra moln denna sommar! Under juli månad hann vi besöka några ute-caféer, matrestauranger tillsammans med vänner och så vandrade sambon och jag längs vandringsleden vid Korsnäs gruva. Sommarens mega-nöje blev ändå att åka iväg (inte alltför långt bort) , köpa varsin glass och slicka i oss glassen under hemresan.

 

Sommaren bjöd på ett fint bär-år och jag försåg mig med skogens och trädgårdens alla bär, svampar och frukter. Frysen fylldes och skafferiet fick sig en välbehövlig påfyllning av sylter och safter.

 

Det första veckoslutet i  augusti hoppade vi i båten och åkte över fjärden för att hälsa på en av mina bloggvänner på andra sidan vattnet. Havet var spegelblankt när vi startade på förmiddagen, under dagen drev åter spännande moln in och när vi åkte hemåt mot kvällen hade vinden tilltagit och till kvällen blev det regn... 

  

 

En av augusti månads trevligaste dagar blev den soliga dagen när vi vänner besteg Grannarsberget och blickade ut över Ehrsparkens alla skulpturer. Efteråt bjöds vi på nybakad blåbärspaj, smarriga smörgåsar och goda biskvier av K&H.  I mitten av augusti hade vi kusiner från min pappas sida en kusinträff, alltid lika skoj det också.

  

Augustimolnen fascinerade fortsättningsvis hela månaden. Mot slutet av augusti började våra sädesfält ändra färg, det blev dags att skörda innan nästa åskskur skulle dra in... Och i mitt lilla växthus frodas gurkor, tomater, örter och blommor som aldrig förr!

 Det sista veckoslutet i augusti tog vi farväl av sommaren med en stilla villa-avslutning med varm bastu, god mat och tända lyktor och marschaller ute vid vårt sommarparadis. Tack sommaren 2020, du bjöd på moln av olika slag och nästan inga virus-basilusker här i vår omgivning!

 Så skulle hösten göra sitt intåg, hur skulle det då bli med pandemin? Fortsättning följer.

Året 2020, återblick (del 1: januari-maj)

  Med några dagar kvar av år 2020 är det åter dags för en summering av året som snart gått till historien:

När jag sitter här med facit i hand kan jag inte låta bli att tänka på hur ovetande vi var nyårsaftonen 2019 när vi skålade in det nya året och önskade varandra Gott Nytt År. För år 2020 kom att bli ett historiskt år. Det blev året när ett litet osynligt coronavirus höll en hela världen i sitt grepp. I början av året nästlade sig viruset in nästan obemärkt -  men efter att dagarna, månaderna fortskred blev coronan högsta nyhetsstoff i alla världens länder... Vi lärde oss alla en ny vardag, en ny verklighet.

 År 2020 blev också ett ovanligt väder-år.  Vi här uppe i norr har ju alltid pratat om De fyra årstiderna, men numera tycker jag att vi har endast två årstider, en höst-vår säsong och en vår-höst säsong. Det är lite jämntjockt liksom. I början av året ville vintern inte infinna sig. Vi fick snö någon dag och nästa dag smälte snön. Vi hade massor av plusgrader och gräsmattorna lyste gröna.... och så fick vi massor av vackra solnedgångar, för under årets första månader såg vi en hel del sol!

Januari var månaden när allt förutom vädret var som vanligt. Jag gick ut på långa promenader, vi gick på en hel del kalas (till och med ett stort dopkalas) och vi planerade en sommarresa till Italien....

Februari blev månaden med skogsjobb och med en Runebergsfest för flera hundra personer. Den 10 februari skrev jag för första gången om coronan, det nya c-ordet. "....Corona-viruset är av den mera besvärliga sorten. Ett tidigare okänt virus som vi mänskor inte är immuna emot och som via dagens Kina har spridit sig ut över världen. Hur många som smittats och hur många som dött är svårt att beräkna, tyvärr tror jag att mörkertalet är stort. I Finland hade vi en smittad turist, men hon är tydligen symptomfri nu, så för vårt lands del är det för tillfället lugnt." skrev jag.... Februari bjöd på ishalka, fastlagsbullar och en skottårsdag.

Mars blev ännu en månad som inte riktigt visste vilken årstid den skulle bjuda på. Vinter med snö - eller vår med den första blommande busken, tibasten. Mars blev också månaden som gav oss alla en käftsmäll: covid-19 började spridas i vårt land, sjukhusen rustade sina intensivvårdsavdelningar och de första dödsfallen inträffade. Så här summerade jag mars månad: 

"Mars 2020, vilken månad! De första dagarna hade vi ingen aning om hur det skulle bli, vi levde precis som vanligt. Vi hade sett tv-nyheter om det nya corona-viruset i Kina, men så plötsligt fick vi också höra om den förödande fart spridningen fick när viruset väl slog ned sina klor i Europa. Och så -  i mitten av månaden blev det allvar även här i vårt land. Undantagstillstånd började råda i landet. Landets gränser stängdes. Skolor och universitet stängdes. Man ombads jobba hemifrån, fysiska möten inhiberades. Teatrar, bion, museer, bibliotek och konsertlokaler stängde sina dörrar. Restauranger, caféer, barer och nattklubbar stängdes. 70+:ar beordrades hålla sig i hemkarantän. Inte fler än 10 personer fick träffas och på 1-2 meters avstånd. Helsingfors och Nyland stängdes för ut- och inresa med polis och militär ute på vägarna. Vi beordrades tvätta händerna och vi beordrades att inte peta oss i ansiktet....  och folk över hela världen började köpa toapappersrullar.... Och viruset, det bara sprider sig vidare över världen och mellan oss människor....  Det är nu det gäller att tänka på allt bra vi har istället för allt det vi inte har."

 Mars månad blev en omvälvande historisk månad, en månad jag aldrig jag trodde jag måste uppleva. Det blev månaden då vi finländare lutade oss mot våra kvinnor i vår regering.... Vi skulle klara det, vi måste klara det!

Så kom april och det där vädret visst inte om det skulle släppa in våren eller inte. Det snöade allt emellanåt och så smälte snön bort och så snöade det och... Under april månad gick samhället på sparlåga, vi levde i en bubbla och träffade få människor. Men jag inledde både växthussäsongen och villalivet.

 

 

Påsken inföll i april och vi fick så vackra tulpaner av vår trädgårdsmästargranne och under april var jag också ut på årets första vandring. A och jag besökte Alkula gård och dess omgivning.

 

 

Våren framskred och dygnets ljusa timmar blev allt fler. I maj bjöds vi på blå himmel och blått hav, trots att den där riktiga vårhettan uteblev. Vi inledde vårsådden som vanligt och trädgårdssäsongen  den fortsatte med mycken glädje. Coronan började mattas av och alla började mera obehindrat vistas samman där ute, med viss försiktighet dock. 

 

Våren är härlig med gräs och löv som spirar och blommor som förgyller små vaser på köksbordet. Detta år var första våren vi hade påhälsningar av gässen som i södra delarna av landet har blivit en plåga när de äter av sådden ute på åkrarna. 

Sommaren var i antågande, men vi förstod att även den skulle bli annorlunda detta corona-år. Fortsättning följer.