Året 2020, återblick (del 1: januari-maj)

  Med några dagar kvar av år 2020 är det åter dags för en summering av året som snart gått till historien:

När jag sitter här med facit i hand kan jag inte låta bli att tänka på hur ovetande vi var nyårsaftonen 2019 när vi skålade in det nya året och önskade varandra Gott Nytt År. För år 2020 kom att bli ett historiskt år. Det blev året när ett litet osynligt coronavirus höll en hela världen i sitt grepp. I början av året nästlade sig viruset in nästan obemärkt -  men efter att dagarna, månaderna fortskred blev coronan högsta nyhetsstoff i alla världens länder... Vi lärde oss alla en ny vardag, en ny verklighet.

 År 2020 blev också ett ovanligt väder-år.  Vi här uppe i norr har ju alltid pratat om De fyra årstiderna, men numera tycker jag att vi har endast två årstider, en höst-vår säsong och en vår-höst säsong. Det är lite jämntjockt liksom. I början av året ville vintern inte infinna sig. Vi fick snö någon dag och nästa dag smälte snön. Vi hade massor av plusgrader och gräsmattorna lyste gröna.... och så fick vi massor av vackra solnedgångar, för under årets första månader såg vi en hel del sol!

Januari var månaden när allt förutom vädret var som vanligt. Jag gick ut på långa promenader, vi gick på en hel del kalas (till och med ett stort dopkalas) och vi planerade en sommarresa till Italien....

Februari blev månaden med skogsjobb och med en Runebergsfest för flera hundra personer. Den 10 februari skrev jag för första gången om coronan, det nya c-ordet. "....Corona-viruset är av den mera besvärliga sorten. Ett tidigare okänt virus som vi mänskor inte är immuna emot och som via dagens Kina har spridit sig ut över världen. Hur många som smittats och hur många som dött är svårt att beräkna, tyvärr tror jag att mörkertalet är stort. I Finland hade vi en smittad turist, men hon är tydligen symptomfri nu, så för vårt lands del är det för tillfället lugnt." skrev jag.... Februari bjöd på ishalka, fastlagsbullar och en skottårsdag.

Mars blev ännu en månad som inte riktigt visste vilken årstid den skulle bjuda på. Vinter med snö - eller vår med den första blommande busken, tibasten. Mars blev också månaden som gav oss alla en käftsmäll: covid-19 började spridas i vårt land, sjukhusen rustade sina intensivvårdsavdelningar och de första dödsfallen inträffade. Så här summerade jag mars månad: 

"Mars 2020, vilken månad! De första dagarna hade vi ingen aning om hur det skulle bli, vi levde precis som vanligt. Vi hade sett tv-nyheter om det nya corona-viruset i Kina, men så plötsligt fick vi också höra om den förödande fart spridningen fick när viruset väl slog ned sina klor i Europa. Och så -  i mitten av månaden blev det allvar även här i vårt land. Undantagstillstånd började råda i landet. Landets gränser stängdes. Skolor och universitet stängdes. Man ombads jobba hemifrån, fysiska möten inhiberades. Teatrar, bion, museer, bibliotek och konsertlokaler stängde sina dörrar. Restauranger, caféer, barer och nattklubbar stängdes. 70+:ar beordrades hålla sig i hemkarantän. Inte fler än 10 personer fick träffas och på 1-2 meters avstånd. Helsingfors och Nyland stängdes för ut- och inresa med polis och militär ute på vägarna. Vi beordrades tvätta händerna och vi beordrades att inte peta oss i ansiktet....  och folk över hela världen började köpa toapappersrullar.... Och viruset, det bara sprider sig vidare över världen och mellan oss människor....  Det är nu det gäller att tänka på allt bra vi har istället för allt det vi inte har."

 Mars månad blev en omvälvande historisk månad, en månad jag aldrig jag trodde jag måste uppleva. Det blev månaden då vi finländare lutade oss mot våra kvinnor i vår regering.... Vi skulle klara det, vi måste klara det!

Så kom april och det där vädret visst inte om det skulle släppa in våren eller inte. Det snöade allt emellanåt och så smälte snön bort och så snöade det och... Under april månad gick samhället på sparlåga, vi levde i en bubbla och träffade få människor. Men jag inledde både växthussäsongen och villalivet.

 

 

Påsken inföll i april och vi fick så vackra tulpaner av vår trädgårdsmästargranne och under april var jag också ut på årets första vandring. A och jag besökte Alkula gård och dess omgivning.

 

 

Våren framskred och dygnets ljusa timmar blev allt fler. I maj bjöds vi på blå himmel och blått hav, trots att den där riktiga vårhettan uteblev. Vi inledde vårsådden som vanligt och trädgårdssäsongen  den fortsatte med mycken glädje. Coronan började mattas av och alla började mera obehindrat vistas samman där ute, med viss försiktighet dock. 

 

Våren är härlig med gräs och löv som spirar och blommor som förgyller små vaser på köksbordet. Detta år var första våren vi hade påhälsningar av gässen som i södra delarna av landet har blivit en plåga när de äter av sådden ute på åkrarna. 

Sommaren var i antågande, men vi förstod att även den skulle bli annorlunda detta corona-år. Fortsättning följer.