Veckans väder bjuder inte till några glädjeskutt, regnskurarna avlöser
varandra och ibland åskar det rejält. Vädret gör att jag inte vill företa
mig något, eller rättare sagt det jag har tänkt göra det liksom regnar bort....
Idag har jag istället "snöat in mig" på lite historieläsning igen.
Förra söndagen åkte vi söderöver för att vandra leden kring Korsnäs gruvområde
och då passade vi på att åka in till Korsnäs kyrkby efteråt. Idag plockade jag fram
den gamla boken tryckt år 1900 som beskriver "Österbottens svenska kommuner,
deras historia, traditioner och nutid". Boken är intressant, den beskriver sägner
och historier enligt muntliga berättelser (vissa kanske sanna men viss skrönor).
Vad står det månne om Korsnäs i boken?
Vi parkerade bilden vid den vackra kyrka mitt i kyrkbyn.
Korsnäs nuvarande träkyrka är "byggd år 1831 under kejsar Nicolaj:s regering",
står det skrivet ovanför kyrkodörren. Denna korskyrka ritades av
arkitekten Carl Ludvig Engel, han som även formade Helsingfors till en
värdig huvudstad i storfurstendömet Finland...
I min 1900-talsbok kan man läsa om hur svenska nybyggare kom till kusttrakterna
kring Närpes och hur de båtledes tog olika öar i besittning. "Angående svenskarnas
ankomst till Korsnäs och uppkomsten av detta namn finns flera traditioner.
De svenska korsfararna hade, berättas det, utkastat i havet ett kors och lovat
att uppföra en kyrka, där detta drev i land. Vinden hade då fört korset till den
udde, på vilken Korsnäs kyrka nu är uppförd. En annan tradition vet förmäla,
att svenskarna landstigit i Korsnäs udde i avsikt att bosätta sig där. Till minne
av sin lyckliga överfart hade de upprest ett kors. Men knappt hade de hunnit få
detta färdigt, då de för stormens skull åter måste lägga ut. Då hade de blivit
drivna till Korsholm, där de byggde åt sig ett fäste. Trakten, där de först
hade upprest korset, erhöll dock därav sitt namn."
Fattiggubben vid Korsnäs kyrka.
Detalj av klockstapeln.
"Korsnäs, som år 1604 avskildes från Närpes som kapell, synes redan under
katolska tiden haft en egen kyrka. Ty det heter om Korsnäs, att där funnits
en ryktbar offerkyrka, som av vidt resande sjöfolk plägat få föräringar.
Att med denna kyrka ej kan menas den år 1663 uppförda och i detta århundrade
förstörda träkyrkan, är naturligt. Ett stöd för denna åsikt vinnes genom Holmius´
där det sägs, att Korsnäs sedan mannaminne ägt några munkeböcker, som dock
förkommit och likaledes två kors med fanor som under papisterijet äro brukade i
processioner. "
I Wikipedia läser jag att kyrklig verksamhet har funnits i Korsnäs
sedan medeltiden, på församlingens stämpel finns årtalet 1442
(då nämns Korsnäs i en urkund).
Jag läser vidare i boken: " Om ett annat fornminne talas även i samma relation:
utanför Moikipää by i Korsnäs skulle på ett skär finnas en kyrkiogård fyrkantigh
upladger två dörar på, som en Biskop, den the icke vetha nembna,
skall hafva låtit upprätta när en jutefägd haffr varit härpå denna orthen.
(Månne detta syftar på Storskär i Malax?).Korsnäs nuvarnade kyrka
är uppförd i korsform av trä år 1831 och belägen i Korsnäs by omkring
2 kilometer från havskusten."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar