Sommaren skall vara varm och solig, då trivs jag som bäst.
Okej, den skall inte vara för varm - runt 20-25 grader är helt ok,
och inte heller skall den vara för soligt för då är det ju det här
med tunna ozonskiktet som spökar och så blir det ju inget gjort...
Men just precis sådana sommardagar som vi förärades under det
gångna veckoslutet, då är sommaren som bäst!
Då är det underbart. Bedårande. Minnesvärt.
Fast några stordåd blir ju inte gjorda....
På fredagskvällen satte jag mig ute på piren och njöt i den
vackra kvällssolen.
Med doften av älggräs och till ljudet av kluckande vågor....
...och med snart utblommade gökblomster för ögonen...
När solen gjorde sig redo att försvinna bakom grantopparna vände
jag mig om för att gå tillbaka in till villan. Det är då jag märkte de
mest fantastiska molnen som drivit in från fastlandssidan...
Tänk, från en klarblå himmel till dessa bomullsbollar!
En så vacker kväll!
Lördagen blev ömsom mulen och ömsom solig. Men vi hade det härligt varmt
och nästan inget regn. Eftersom vinden fläktade blev det en perfekt dag för
lite blåbärsplock och massor av sköna stunder i vilstolen med en god bok.
Lördagskvällen var också vacker och naturligtvis bjöd den
på en varm bastu!
Den sena kvällen bjöd på vackra blå färger.
På söndagsmorgonen började jag dagen med
en kopp kaffe ute på bastutrappan ner mot stranden.
Där satt jag och såg svalorna som flög vackra piruetter och solen,
den bara flödade från morgon till kväll....
Molnen höll sig borta från havsbandet, men mot landbacken låg ännu
en molnbank med lätta sommarmoln.
Naturen bjöd på vackra färger i både blått och grönt.
Och en och annan klick i rött....
Söndagen blev åter en dag för avkoppling.
Och så blev det årets första nybakta blåbärspaj till eftermiddagskaffet.
Det rådde harmoni och sommarkänsla.
När jag på kvällen diskade bort kunde jag från verandan blicka
ut över havsfjärden och då kände jag mig redo för en ny vecka på landbacken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar