Skrattmåsen och sädesärlan

Här följer fortsättning på gårdagens inlägg.

Redan på fredagskvällen lade jag märke till en sädesärla som

flög kring husknutarna. Sädesärlan hade byggt bo under

lidertaket och nu skulle ungarnas matas. Det var mycket 

flygande hit och dit mellan träden runt husen. Och så drillade hon/han

så vackert varje gång den satte sig på en gren, lite lyckligt sådär...

Har ni sett sådana pigga ögon sädesärlan har. Smala ben och pigga ögon.

Sädesärlan är en av mina favoritfåglar. Den fångar mygg (perfekt!) 

och den drillar så somrigt vackert! Och troligen är det samma par som

återkommer till vårt sommarparadis varje år.... Men just nu är det ingen 

rast och ro, den fångar mat nästan dygnet runt.

När kvällarna övergår i natt är det så vackert den här tiden på året.

På lördagskvällen lade vinden sig till ro och jag stod länge nere vid

stranden och insöp tystnaden. Men jag hade sällskap:

Skrattmåsen. 

Nu satt den på en hög sten och blickade ut över horisonten....

kanske den njöt av sommarnattens stillheten den också.

Tidigare under kvällen hade jag suttit ute på piren.

Här har jag några gamla plaststolar, som kan stå ute i ur och skur.

Här lyser kvällssolen och här brukar jag få sitta ostörd mellan stenarna

inne i vassen (men tyvärr har inte vassen växt sig så hög ännu...).

 

Här kan jag njuta av solens sista strålar på hängbjörken vid stranden.

En annan kvällsbild på sommargrönskan, nu mot Påttin 

med speglingar i Rinilin (som nu nästan är helt torr).

Söndagen blev en lika strålande dag som dagarna innan.

Lingonen blommade vid husknuten och nu hoppas jag förstås på

en stor lingonskörd till hösten. Lite regn kan det väl komma någon natt sådär....

Under veckoslutet började rönnen blomma och dess dofter

blandade sig med doften av liljekonvalj nere vid parkeringen.

När vi skulle åka hemåt knäppte jag två foton.

Och visst är det något vitt som sitter där ute på stenen i vattnet?

Det måste vara skrattmåsen som spejar efter småfisk....