Igår kväll gjorde jag och min kusin en historisk vandring i Gamla Vasa.
Vi började med ett besök vid Alkula gård, en plats jag faktiskt aldrig
tidigare besökt. Och vilken trevlig överraskning det blev!
Alkula historiestig var faktiskt riktigt intressant! Jag kan bara tänka mig
hur vackert det kommer att bli i sommar här kring gården när träden grönskar,
syrenbersån står ut i blom och när alla djuren (hönsen och kaninerna) får komma fram
till allas glädje. Det här är ett perfekt vandringstips till alla som är intresserade av
närhistoria. Och det lämpar sig perfekt att ta med barn och barnbarn, här har ni
stigen som alla kommer att gilla! Inte för lång, alltid något nytt!
Alkula herrgård härstammar från 1790-talet och byggdes för att fylla
behoven ute på tobaksplantagen, man behövde ett "tobaksplantagehus"!
Man odlade nämligen tobak här ute på ängarna redan vid 1700-talets början.
Tänka sig att man odlade tobak här på våra breddgrader, lite imponerad blir
man ju! Mellan åren 1818-1822 huserade den ortodoxa kyrkan i huset.
August Alexander Levón köpte gården år 1847. Denne Levón var en företagsam
industriman som betytt mycket för Vasa stad. Till en början var han provisor på apoteket i
Vasa men startade sedan egna företag bl a Vasa Ångkvarn och Vasa bomull. Han startade
även en kemisk fabrik som tillverkade blyvitt och ättika samt ett tegelbruk
och ett sågverk. Hela staden Vasa brann ned en sommardag år 1852, men Alkula gård
som låg utanför stadsmuren klarade sig. Efter branden flyttades Vasa stad närmare
kusten, där staden finns idag. Idag är det Vasa stad som äger gården och här huserar
en av stadens 4H-föreningar. På delar av de åkrar där tobak odlades förr
finns idag kolonilotter till odlingsintresserade stadsbors glädje.
För något år sedan bestämde man sig för att fixa upp runt huset. Man röjde
sly och gjorde både en lätt motionsrunda med bord och motionsredskap samt en
historiestig, den som vi gick igår. Man kan nästan säga att efter staden brunnit ned
år 1852 så blev det härifrån Alkula som industimannen Levón byggde upp den
nya staden. Men långt före Levón satte sin prägel på gården, hade gården haft flera betydande
ägare bla Beata Bladh (det var hon som lyfte regionens tobaksindusti) och Abraham Falander,
senare Wasastjerna (grosshandlare, skeppsredare och industriman).
Vår rundvandring började vid punkt 8 konstigt nog. Här ser man ännu ruinerna
av Finlands första ångkvarn. Ångkvarnen fanns på denna plats åren 1849-76, sedan
flyttades verksamheten till Strandgatan i den nya staden. Spännande tycker jag
är att träbyggnaden revs och såldes till Karperö (undrar vilket hus det blev?).
Här bakom ruinerna av den en meter höga stenfoten står idag ett storståtlig
videträd i full blomning.
Mittemot ångkvarnen låg arbetarbostäderna. Här finns enbart några stenar
som varit stenfot... och så en rad rara blåsippor!
Idag åker man in till Alkula gård via Gripstigen (tidigare gick vägen in till gården
via en väg som gick rakt upp till herrgården). Dagens Gripstig kantas av
en mossklädd stenmur. Och vet ni vem som gett upphov till stigens namn?
Jo det var Bo Jonson Grip, han som var fogde på Korsholms slott på
1300-talet (slottet låg några hundra meter från denna plats).
Här bredvid Gripstigen finns också den stora yviga granen, som
är ett storståtligt landmärke.
Vi vandrar vidare och kommer fram till ruinerna av den gamla smedjan.
Denna smedja antar man är från 1600-talet och man antar också att den
inte har tillhört Alkula gård.
Inne bland stenarna ligger ännu smidda föremål (bredvid ligger mina
vantar för trots april var det en rätt kylig aprilkväll...).
Vi vandrade vidare och läste om olika hus, väderkvarnar och ladugårdar - och stenmurar.
Här har många olika husgrunder kommit i dagen när man röjt
bland träd och rösen.
Man hittar allt möjligt roligt längs stigen!
Så är vi tillbaka till den stora lagerbyggnaden som var förenad med ångkvarnen.
Här ser man tydligt byggnadens stenfot.
Så gick vi ner längs den tidigare infarten till Alkula gård. Idag är den infarten stängd.
Till höger ligger det som var tobaksodlingen... och till vänster har man
den senaste tiden planterat ett flertal körsbärsträd.
Jag blev helt fascinerad av att man odlat tobak på dessa åkrar (varför görs
inte det idag?) Här var alltså en av Finlands första tobaksplantager på 1720-talet.
Området låg utanför Vasas stadsmur och år 1722 grundades Finlands
första tobaksspinneri på den här platsen.
Här mellan skogsdungen och herrgården ligger ruinerna av det gamla stallet.
Detta hus, som åtminstone har använts till stall, är nedsänkt i marken
och man antar att man även på den tiden drog fördel av jordvärmen.
Jag gick runt Alkula herrgård ännu en gång och beundrar bla de väna vårblommorna.
Det var en intressant historiestig, en perfekt avslutning på en kall aprildag!
Och vi fortsatte att vara historiska i Gamla Vasa, vår resa gick vidare.
Fortsättning följer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar