I går kväll när vi susade hemåt efter en trevlig kusinträff
satt jag och tänkte att det är rätt skönt att ha släktingar som finns nära.
Släktingar som delar många av ens barndomsminnen,
som vet hur det var - och varför.
Jag som saknar syskon tycker det är fint med kusiner,
mina närmaste släktingar. Vi kusiner och våra respektive har de
senaste åren knutit nära band och vi har det så roligt på våra träffar!
Mitt på dagen när vi åkte norrut var det mulet och lite regnigt, men
när vi åkte hemåt i skymningsljuset åkte vi mot en vacker solnedgång.
Tack K och H för att vi fick kommer hem till er igen och njuta av
alla era hembakade godsaker! Dessutom blev det småvarmt och glass
...jo jag tackar jag!...innan vi slutligen tog adjö för denna gång.
Nu jobbar vi vidare på vår släkthistoria och jag tror att våra barn,
barnbarn och barnbarnsbarn osv kommer att bli glada över vårt projekt.
Vi ses och hörs snart igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar