Att vara lyckligt lottad

Sent i går kväll åkte vi ut till vår sommarvilla för att sova över.

Vi kände båda att vi ville ta tillvara ännu en vacker och varm sensommarkväll.

Innan vi svängde in till våra hus vid havsfjärden stannade vi bilen och

plockade lingon i skogen. När vi väl kom fram till villan hade 

skymningen redan börjat göra sig påmind, det var vindstilla och

havsytan låg som ett golv. Det enda som hördes var några sjöfåglars

färd långt ute på fjärden. Det är dessa ögonblick som gör livet!

Efter en stund steg augustimånen högre och högre på himlen.

Den speglade sig i vattnet och var vackert höströd.

Vi satt tysta och rensade lingon, lyssnade på radion och drack varmt kvällste.

Det är dessa ögonblick som gör livet!

I morse väckte solen oss och solglittret glimrade i havsfjärden.

När jag satte mig på bastutrappen med min kopp med morgonkaffe 

kunde jag se svalorna göra piruetter i luften, kvittrande och alldeles lekande lätt.

Det är dessa ögonblick som gör livet!

Där satt jag och kände mig så ofantligt lyckligt lottad.

Med åren har jag lärt mig att ta vara på stunden, 

att säga nej till livstjuvar och njuta av mina friskare dagar.

Jag har plockat på mig många fina stenar, snäckor, minnen och upplevelser

genom livet och jag har lärt mig leva i stunden.

Jag behöver inte alls äga mycket, jag behöver inte ha det perfekt.

Och jag ser mina vackra ögonblick.