Krispigt kall solnedgång

Påskhelgen har bjudit på vackra solskensdagar och riktigt spektakulära

solnedgångar. Mot kvällen har temperaturen krupit ner under nollstrecket

och när solen har sänkt sig nedan horisonten har världen ännu lyst färggrann -
från röd till rosa. Nattdimman har sträckt ut sig och mörkret har fallit.....
och så har kölden tagit för sig mot natten....

Jag kan inte låta bli att tänka att jag bor på världens vackraste plats!

På sommaren blå vågor som kluckar mot stranden och nu på

vintern blå skymning i den vita snön.
Aldrig samma färger, aldrig samma avslut.
Det är nya vyer varje årstid.

Nu var det många spår i snön vid det gamla färjefästet.

Spåren orsakades av svävaren som låg i skydd nära land.

Med svävaren kan man köra på is och på vatten,
nu är det mest is här i skärgården - men visst börjar våren göra sig gällande....

Skymningen sänker sig och himlen ändrar färg.
Hela landskapet tystnar och det känns plötsligt så rofullt. Stilla. Knäpptyst.

Den här tiden på året stannar dagsljuset länge och längre för var dag
för att vid midsommartid låta natten börja ta för sig igen.
Där står jag och njuter i skymningen.
Jag vet att det här är min plats på jorden!