Hela tiden framåt

Den 8 mars är Kvinnodagen, det är sedan gammalt....

Jag har alltid tagit för givet att kvinnor och män skall behandlas lika,

trots att jag vet att vi har en rätt lång väg att gå innan vi är på samma linje.

 Men visst går det i rätt riktning.... ett kliv framåt och så halkar man liksom 

tillbaka för att ta ännu två kliv framåt. Framåt, långsamt framåt....

Men världen är ju så stor....

Idag har vi haft den här kylperiodens sista riktigt kalla dag.

På förmiddagen lyste solen från en klarblå himmel, det var så kallt

att snön riktigt knarrade under fotsulorna. Men så fram emot eftermiddagen

drog lätta moln in och solen försvann mer och mer.

Nu väntar vi på nederbörd. Och så får vi vänta på varmare väder.

Jag gick ut en sväng för att riktigt njuta av den sista kalla snön och

snökristallerna som glittrade i vintersolen.

Den kalla luften har gjort att jag haft riktigt svårt att andas den 

senaste tiden, så jag ser fram emot lite varmare, fuktigare väderlek.

Den kalla vintersolen har redan börjat värma upp inne i växthuset.

Jag satte mig ner där inne i värmen en stund och kom att tänka på att

snart är det säsong för kaffe inne i växthuset...

Tiden går. Och vi med den.