Aningens vårkänslor

De två senaste dagarna har västliga föhnvindar dragit in aningens, aningens varmare

väder. Vi har fått njuta av takdropp och lite fågelsång. "Det gäller att fånga dagen

med en kopp kaffe ute i solen!" så tänkte jag och gick ut med kaffet, en apelsin

och så ett varmt skinn att sitta på, förstås!

Jag satte mig på sparkstöttingen med ansiktet mot solen. Jag njöt en stund.

Visst är det lite vårlikt med kaffe och en apelsin ute i solen!

Jag satt och kände hur våren kom en millimeter närmare... närmare.....

Aningens, aningens...jo, aningens vårkänslor.....

Men huuu, så mycket snö det finns och huuu så kallt det var i vintervinden där den slapp till.

Jag tänkte ankorna skulle få komma ut idag, men se det

vill dom inte! När dom såg snön, då höjde dom röstläget och svängde tillbaka in

till sin bur igen. Ankfötter är inte gjorda för snö, jo jag vet.

Men himlen var sådär riktigt vårligt himmelsblå och det var skönt

att vandra utan handskar på dom annars så stelfrusna fingrarna.

Visst ser man att snön börjar smälta i solen. På de större vägarna är asfalten framme

och här på vår lilla gårdsväg har sanden sjunkit ner i snön ....

I morgon får vi en kylig dag, men sedan blir det kanske på plussidan igen.

Aningens vårkänslor börjar spira och man börjar drömma om 

vårfloder med ännu mera takdropp. Snart så!