Ute på slätten var det bitande kallt i vinden när jag var ute på
min runda. Solen bländade och snökristaller gnistrade.
Räven har varit ut på vandring under natten...
Ute på slätten lyssnar han säkert till möss under snötäcket....
Härs och tvärs går spåren.
Skoterspåren går också härs och tvärs över den vita marken.
Och så är det vintersol med gnistrande snökristaller och blå skuggor.
Där ute på slätten gör sig videbusken redo för våren.
Små vita "mössöron" tittar fram. Då kan jag inte låta bli att nynna:
Sov du lilla videung, än så är det vinter...
För visst är det ännu en kall vinter, den riktigt biter sig fast och
trots solen är det riktigt svinkallt ute på slätten.
Det känns långt, långt till våren.
Men när jag vandrade förbi mitt växthus såg jag att solen hade
börjat krympa snön. Långa spjut av is pekade mot marken och en och
annan droppe dripp-droppade. Dagsmeja i vintersolen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar