Runebergsdagen

Den 5:e februari är Runebergsdagen, det är sedan gammalt.

I dagstidningen läste jag dock att det är lite osäkert om Runeberg föddes

den 4:e eller den 5:e, men att han såg dagens ljus i Jakobstad det lärde jag

mig redan i första klass. Johan Ludvig Runebergs far var sjökapten, och han hämtade hem

böcker från Stockholm, medan det berättas att hans mor var bra på att berätta historier.....

Av denne gosse blev sedermera en lärare, journalist, nationalskald, författare

och präst, en man med många järn i elden alltså. Runeberg var berömd under sin livstid

(och han dog år 1877 i Borgå). Det är han, Johan Ludvig, som skrev texten till vår nationalsång 

"Vårt land, vårt land", för övrigt var det den dikten som inledde boken "Fänrik Ståls sägner".

 Men han skrev också många andra oförglömliga alster, tex "Högt bland Saarijärvis moar".

Runebergsdagen till ära hade jag sovmorgon i morse.

Det var ljust ute när jag pallrade mig upp ur den sköna sängen. Ute över slätten

låg en tunn frostdimma, termometern visade - 15 och man kunde redan då ana solen.

Det skulle bli en blå-vit dag igen! 

En vinterdag när snön knarrar under fotsulorna och

 kylan kniper i kinderna och gör dom röda som juläpplen.....

Denna Runebergsdag bestämde jag mig för att åka in till staden, den som

jag så sällan besöker numera, trots att den ligger endast någon kilometer bort.

Efter att ha inhandlat två par långbyxor ringde jag sonen, som var både

studie- och arbetsledig denna dag och frågade om han ville ha Runebergstårtor 

eller fastlagsbullar. Ok, han kunde koka kaffe om jag tog med mig

fastlagsbullar.... jo, så kan det gå även på en Runebergsdag!

Efter kaffetåren åkte vi ut en sväng i det underbara men ack så kalla 

vintervädret. Vi åkte över Sundom-bron och blickade ut över isen

mot staden Vasa, som dagen till ära var klädd i rimfrostskrud.

Här mellan tallarna syns Tropiclandia (med de varma inomhusbassängerna).

Sundom-bron och bakom spyr Vaskiluodon Voima ut vita rökpuffar när de

produceras el och fjärrvärme för att värma upp staden denna kyliga dag.

Så åkte vi vidare; in igenom staden och ut till stadsdelen Brändö och ännu en

gång stannade vi ute vid det frusna vattnet. Här såg vi några bilar som 

körde på isen och det var flera flanörer och skidåkare som hade sökt sig ut

på isen för att få en stunds avkoppling ute i solen.

 

Innan vi sökte oss tillbaka till sonens "kämppä" körde vi ut till Smulterö. 

Här i hamnen var flera bilar parkerade, de flesta hade sina hundar med sig 

och hundarna lekte ystert kring i snön.

Jag ville bara njuta av den vackra vinterdagen....

Här till höger syns fd Ångkvarnens silosar som snart skall rivas och ge plats

åt nya bostadshus.

Klockan hade hunnit bli halv fyra på eftermiddagen och solen började göra

sig redo att ta farväl av denna Runebergsdag. Vi körde sakta igenom

staden och såg på de sista solglimtarna för dagen.

Bilarna är på väg ut ur staden, på vår sida av esplanaden var vi "herre på täppan"....

Jag var hemma snäppet efter 16 och solens sista röda strålar lyste

 upp trädtopparna. Runebergsdagen blev en vacker dag med vyer 

av gnistrande snö och is. Precis som en fin februaridag skall vara!