Tjärbränning i Övermark

Söndagen randades härligt solig och varm och jag kom på att idag 

skulle det vara trevligt med en liten biltur till Övermark.

Lämpligt till Finlands 100-års jubileum har nämligen Övermark-Yttermark

Lions Club återupplivat den gamla traditionen med tjärbränning. 

Tjärbrännarvecka ordnas 12-19 juli inne i de djupa skogarna vid Högåsen i Övermark, Närpes.

I onsdags, den 12:e, tändes tjärdalen och på söndagen (16:e) hade den redan levererat

tjära och brunnit ned så pass mycket att ungefär hälften av dalen återstod.

Det pyste och rökte i tjärdalen och flera arbetare stod redo med skyfflar och spadar

för att kolla branden under "täcket". Den första tjäran tappades på lördagen och

dalen kommer att brinna till onsdag, då den släcks. Då har den brunnit en vecka.

Här kollar man hur varmt det är inne i dalen. När männen kom tillbaka hörde jag

att de viskade "76 grader där nere och 200 där uppe".

På ett bord stod en hink med lite tjära. En sockerskål stod bredvid.

Den som ville fick smaka på tjäran....
och ja, tjärsmaken föll inte mig i smaken om man säger så...

Det var vanligt med tjärbränning i Österbotten under 1600- och 1700-talet.

Det ansågs vara en god binäring eftersom det fanns en hel del tall i våra skogar.

Tall är nämligen det träslag som bränns i dalen. Tjäran användes bla för att skydda

fartyg och båtar, som byggdes i trä på den tiden, mot röta.

För 300-400 år sedan var "Närpestjäran" mest känd i Stockholm. Senare blev de
nordligare socknarna i Österbotten de största tjärproducenterna. Det har inte
funnits tjärdalar i Sydösterbotten sedan slutet av 1940-talet, men nu
har man alltså återupplivat tjärbrännartraditionen även här.

Om jag förstod rätt började man i Övermark barka växande tallar i maj 2015.
Man grävde dalen med grävmaskin och fyllde den med jord. På vintern 2016
avverkades så tallarna och i juni samma år klövs stammarna till ved
i lämpliga längder (se ovan). För ett år sedan fylldes dalen med lera och
nu denna sommar staplades veden inne i dalen och man fyllde på med
torv och jord (här är jag inte säker vad man riktigt använde).

Tjärbränning är en gammal teknik för att utvinna tjära. Redan antikens greker använde sig
av denna teknik. Man vet att tjära brändes i Norden redan under järnåldern.
Tidigare samlade man upp tjäran i gropen, men i en tjärdal tappars tjäran ut via ett
rör redan under bränningen. Tjärdalen ligger i en sluttning för att man skall
kunna samla in tjäran i byttor eller strutar av granbark.

Tjäran, som tappades dagen innan, glittrar i tunnan.
En stoppare hindrar att mera tjära rinner ut.

Allt medan det rök och pyste kring tjärdalen hände det en hel del i området
runt i kring. Eftersom tjärdalen låg inne i skogen hade man ordnat en stor bilparkering
nere vid Riksvägen och fraktade alla besökare med bussar till Högåsen.

Där fanns olika marknadsstånd, här bredvid själva tjärdalen sålde man "Tappadreck
och tjärflaskor". Nere vid själva festplatsen, dvs sportstugan, fanns publiktält,
olika marknadsstånd och mat- och kaffeservering. Det ordnas olika program
under hela veckan.

En rolig programpunkt var tillverkningen av pärtor enligt gammal metod.
 Pärtor användes förr i tiden som b.la. takmaterial.

"Nu sätter vi igång kultändsmotorn så att vi lockar hit folk", sa motormästarn

och så pustade han igång ångmanicken! Och visst samlades folk för att kolla

vad som visslade och stånkade....

 

Intressant med pärttillverkning. Jag förärades med tre stycken pärtor (som inte
godkändes till själva pärthögen) och så tog vi adjö av tjärdalen och hoppade på bussen
tillbaka till bilparkeringen. En mycket intressant dag ute i skogen,
så har ni möjlighet åk ut till Övermark senast nu på onsdag, för då släcks
årets tjärdal!