Öga mot öga med de stora vilda djuren....

På lördagen åkte vi äntligen ut till vårt sommarparadis. Hemma på landbacken

kändes det lite kyligt men väl ute vid vår havsfjärd var det riktigt varmt.

Jag började med att kratta vissna fjolårslöv, det som jag inte hunnit göra  tidigare(där ute

 vid havet har vi en naturtomt, men parkeringen och lite kring husen behövde putsas....).

Sedan satte jag mig på verandan. Solen värmde och jag bara lutade mig tillbaka 

och tittade mig runt omkring.

Jag njöt.

Bara det att löven spirar och att det lyser ljusgrönt är härligt!

Så avkopplande att vila blicken på det nya gröna.

Där satt jag alltså på verandan och kisade mot solen -

och såg de ljusgröna björklöven. Jag lyssnade till fågelsången och

höll ett öga på den lilla fågeln som med raketfart flög ut och in i en fågelholk....

Ibland är det skönt att ha tittandet som enda sysselsättning.

Nere vid Rinilin blommade kabbelekorna. Längs hela diket

lyste det gult. Så blev bastun varm och vi bastade, grillade lite mat, drack lite kaffe

och njöt av stugvärmen en stund. Efter en hel del stillasittande kände jag så plötsligt 

att en promenad skulle sitta fint. Jag hängde kameran kring halsen och 

lät sambon somna på soffan.... Jag gick ut i kvällssolen.

Tanken var att jag skulle fota alla de där småfåglarna som kvittrade så vackert

 Men endast en liten fågel fastnade i kameran. Kan det

månne vara en lövsångare?

Längs vår bilväg ner till villan var det skräpigt värre efter några dagars kraftiga

nordanvindar. Det låg grankottar och tallkottar i mängder längs vägen.

Jag har då aldrig sett så mycket kottar! Och torkade barr....

Jag satte mig på en stor sten i skogen med hopp om att dom där fåglarna skulle sätta sig

på lämpligt kameraavstånd.  Det var skönt där jag satt, men se några djur lyckades

jag inte få syn på i bladverket.

Väl tillbaka vid villan hörde jag ett plask i Påttin....

Jag smög mig ner till vattnet.

En gräsandshane simmade fram och åter! Vattnet var spegelblank så att 

fågeln fick sin egen upp-och-nedvända kopia i vattnet.

Anden simmade fram och åter. Och var fanns honan? Hade hon månne lagt

ägg i vassen och simmade hanen där för att vakta henne?

Sakta smög jag mig bort och suckade lite. Inte blev det mycket djur på bild 

denna kväll. Eftersom sambon hade tidigt uppdrag söndagsmorgon kunde vi inte

sova över utan runt kl 21.30 styrde vi bilen hemåt.

Det var när vi körde hemåt längs skogsvägen som vi upptäckte den stora älgen nära vägen!

Jag försökte snabbt få fram kameran innan den försvann in bland träden....

Nu fick jag mitt djurfoto, tänkte jag. Ett vackert motsolsfoto, jaa!

Och visst fick jag ännu en bild, för älgen stannade inne bland granarna

och tittade på mig. Ögonkontakt!

Vi åkte vidare - och då lyfte en havsörn framför ögonen på oss!

Oj, var lade jag kameran nu igen.... Zooma, zooma.....nej, flyg inte iväg.....

Till vår stora glädje satte sig örnen uppe i en hög gran och tittade ned på oss.

Ögonkontakt! Fast jag kunde inte öppna något bilfönster utan fick lov att

fota igenom en smutsig framruta... Men ändå, en havsörn!

Örnen kollade höger, vänster. Har ni sett så tung den är, grantoppen

böjer sig under fågelns tyngd!

Så fick jag mig ännu ett fota av den stora ståtliga fågeln innan den flög vidare.

Och ögonkontakt fick vi!

Jo, det blev en lyckad gårdag!

 Sommaren i antågande och så foto på två

av de verkligt stora! Tjohooo!