Solen och månen

I går, lördag, var det smällkallt. Så där kyligt att jag inte ens kom

mig ut på någon lång länk. Men till kvällen förstod jag att något var

i görningen för dimman rullade in just när solen skulle ta adjö.

Nu i morse hade vi runt nollan och nu på dagen är det åter på plussidan.

Just när solen började ta adjö av dagen i går gick jag ut med kameran.

Frostdimman dansade in över slätten.

Det var så vackert. 

Här bjuder jag på en mängd foton, håll till godo ....

Solen försvann bakom skogstopparna och jag gick in en stund.

Efter en timme var jag ute med kameran igen.

Då hade landskapet färgats i rosa, med en dimma som trollade

bort horisonten.

Mot väster skvallrade de röda molnen om var solen gått ner.

Efter ytterligare en timme sänkte sig mörkret på riktigt

och supermånen lyste upp landskapet.

En stor och rund måne började synas.

(Fotat igenom ett fönster).

 

När jag sedan gick ut mot slätten lyste månen så rund och god

i den disiga kvällen.

Dom verkligen känns som ens grannar - både solen och månen.

Stora, vackra och närvarande. Härligt!