Skogspromenad

En eftermiddag i förra veckan blev det åter ändringar i min kalender och jag fick mig

ett vitt blad som jag kunde fylla med något trevligt. En solig promenad i skogen fick det bli!

Jag styrde stegen längs stigar som jag inte gått på hela sommaren och förhösten

och det kändes riktigt skönt och rofyllt.

In i storskogen, längs en upptrampad stig, styrde jag mina steg. 

Här längs skogsstigen brukar de vilda djuren gå - och en och annan bärplockare

med gummistövlar på fötterna.  Av bärplockarnas fotspår såg jag inget, 

men både älg och hjortdjur hade satt sina avtryck  i den våta mossan.

Björnmossa.

Ekorrbär som lyste röda i eftermiddagssolen.

Men tänk om jag skulle kolla om tranbären börjar mogna....

En mosse ligger där borta....
Tänkte jag.

Men här blev det stopp, alltför mycket vatten i ett skogsdike.

Här bildar björnmossan en matta bredvid det svarta skogsvattnet.

Björkticka.

Ute på en annan mosse (som var torrare!) växte både getpors och odon. De blå odonbären

är rätt smaklösa men ett och annat bär stoppade jag i munnen så där i förbifarten.
Och inga tranbär såg jag till på den här mossen...

En torkad tall såg ut som en skulptur i skymningen.

Skymning, dags att vända hemåt, bestämde jag.

Skymningen faller tidigare för var dag som går....

När jag gick tillbaka såg jag skägget som hängde i granarna. 

Dessa lavar trivs bäst i gammal granskog där luftfuktigheten är hög

och där läget är skyddat för kraftiga vindar. Man brukar säga att luften är 

ren där skägglaven växer, eftersom den inte tycker om kalhyggen och modern skog.

Jag drog ett djupt andetag, ett friskt andetag, och vandrade vidare hemåt.