Fasanen, så otroligt vacker

I sommar har vi inte sett minsta skymt av "våra" fasaner, så

vi har tänkt att räven har varit i farten. Vi har nämligen rävar här i byn, ibland

sena sommarkvällar har vi, och många andra bybor, sett en rödräv stryka omkring.

Men så häromdagen när sambon plogade kunde han avrapportera att

han hade sett en fasan. Den hade inte varit det minsta rädd för traktorn,

berättade han. Och så dagen efter när jag kom med kaffekorgen

 då var fasanen där igen!

Inte det minsta rädd för traktorn nu heller - men mycket misstänksam

när den såg mig. Jag som inte förde minsta oljud... men jag som hade

på mig en röd jacka...

Fasanen, så otroligt vacker!

Den gick ute på åkern och pickade i sig sädeskorn som fallit till marken.

Men så kom ju jag och den blev genast på sin vakt.  

Den vaggade upp på åkervägen för att se mig bättre.

Bäst att söka sig in i buskaget runt bäcken, tänkte den och 

nästan halvsprang bort från mig.

Men jag var bara glad att vi hade kommit varandra så nära, vi stod

endast någon meter ifrån varandra. Vi kunde mäta varandra med blicken -

och jag föll tydligen inte i god jord. Men flera gemensamma 

ögonblick fick vi! Efter den dagen har jag inte

sett till fasanen. Inte räven heller....