Det som göms...

Äntligen tittar solen fram igen! Små ulltussar till moln rusar fram

 på en ljusblå himmel och så en gul boll som lyser i söder. Jag njuter av ljuset,

inte av värmen, för det är riktigt kallt i blåsten...

Igårkväll började jag städa i ett av mina skåp i hjälpköket.

Och där hittade jag så många minnen. Det var Bamse-kuddar och rostiga 

spikar varvat med mammas gamla spetsgardiner och fina gamla flaskor.

Bla hittade jag en låda som jag inte rört sedan vi flyttade in i 

vårt då nyrenoverade hus år 1998. Där fanns några små tavlor, bla

dessa två ikoner och två ramar med gamla foton. 

Ikonerna har sambon fått av katolska affärsbekanta från Grekland och 

Ryssland. Fotoramarna är från min mormors. Dom har jag för länge sedan 

målat i guld. På det stora fotot finns min morfar avbildad. Fotot är taget i 

Salt Lake City för runt 100 år sedan. Han arbetade några år i minorna (=gruvorna)

 i Amerika, sedan kom han hem igen och gifte sig med mormor. Morfar 

dog när min mamma var 3 år. Det andra fotot är bloggerskan som liten tös 

(observera den vita rosetten i håret!).