Det var eftermiddag i Umeå och vi f.d. arbetskollegor bestämde oss för att gå på olika strövtåg inne i centrum av staden. En av oss stannade på torget på en solig bänk med en glass att slicka i sig medan vi andra gav oss ut i vimlet...
Jag stannade vid monumentet Röda puman på Rådhustorget. Den iögonfallande röda puman kom på plats år 2019 i samband med Metoo-rörelsen och är ett ställningstagande mot sexuella trakasserier. Konstverket heter egentligen "Listen" men för gemene man kallas monumentet Röda puman (trots att det inte uttalat ens är en puma...).
Invid Rådhustorget ligger min f.d. arbetsplats från Umeå-åren (numera Swedbanks kontor). Efter att ha studerat vid Umeå universitet en månad (för många-många år sedan alltså) bestämde jag mig för att kolla upp om det även fanns ett litet kvällsjobb åt mig. Och då råkade det sig så att just den dagen jag kom in till arbetsförmedlingen hade Sparbanken meddelat att de behövde en s.k. kvällskassa. Och konstigt nog fick jag (som finlandssvensk) jobbet - och där i huset blev jag kvar med olika arbetsuppgifter på olika våningar i hela 8 års tid! Hur skulle det se ut inne i banken idag? Tiderna har ju förändrats och bankernas tjänster har förändrats.... Jag gick in i baken, presenterade mig och fick kika mig omkring lite inne i banksalen. Jodå, ytterväggarna kände jag igen - men inget annat!
Sedan vandrade jag förbi mitt hyreshus där jag bodde de sista åren. Här hade jag en helt nybyggd lägenhet om 2 r + kök. Perfekt för mig som då reste jag rätt mycket och flygbussen stannade utanför huset och jag hade endast några meter till mitt Umeå-kontor!
Mittemot fanns ännu affären Hemslöjden, men numera med mindre affärsutrymme....
Så blev det en tur till det stora Utopia-affärshuset, som inte heller fanns under mina Umeå-år. Men affären Tehörnan den fanns kvar (med yngre ägare dock) och naturligtvis måste jag bara inhandla en påse Umeå-te!
Ett absolut måste vid varje Umeå-besök är en kaffe med god kaka eller bakelse inne på Nya Konditoriet, som ännu ligger kvar på samma plats och med ingång från gågatan. Förstås stegade vi upp till kaféet även denna gång och vi lät oss väl smaka av alla godsakerna och kaffe med påtår! Under mina studieår var det också alltid ett måste att besöka NK-kaféet varje lördag. Där satt vi alla studerande, vi trängdes kring borden och vi sörplade kaffe och åt något gott om än för studielånets sista slantar (nåja, jag jobbade ju också, så jag kunde unna mig den godaste bakelsen...).
Det började bli sen eftermiddag och vi åkte vidare, nu till Ica Maxi en bit utanför centrum. Även detta affärskomplex var nytt för mig, det fanns inte under mina Umeå-år.
Det här var verkligen en stor-market med massor av matvaror - och massor av andra varor. Här inhandlades några speciella matvaror som vi inte kan köpa i våra finländska affärer. Så strövade vi vidare till de andra affärerna i Strömpilen-centrumet, bland annat....
... Blomsterlandet!
Här inne vandrade vi länge runt och försjönk oss i samtal om egna grönsaks- och blomsterodlingar. Men här inne inhandlade vi inget, vi endast lät oss inspireras!
Så blev det dags att ta adjö av Umeå för denna gång och innan vi styrde ut mot hamnen tog vi oss en sväng med bilen inne i Holmsund. Wasaline-färjan anlände åter till hamnen och efter en stund kunde vi så åter gå ombord för hemfärd.
Ombord på båten blev det en hederlig finsk smörgås i cafeterian och sedan sökte vi oss igen upp till baren där det hela hemvägen spelades 70-, 80- och 90-talsmusik + "Bara bada bastu" och "Cha-cha-cha"....
Vi tog varsitt glas vin (eller något annat) och satt där och pratade allt medan ungdomarna släppte loss på dansgolvet till tonerna av gamla godingar. Klockan var över 1 på natten när vi äntligen kunde köra av färjan i Vasa. Tack till gänget, tack för mycket trevliga båtturer och en fin heldag i Umeå!
Mycket nytt, lite gammalt! En dag att minnas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar