En intressant dag på Rasmusbacken

 Så är vi inne i juli månad och det lite ostadiga och relativt varma vädret fortsätter. Härom dagen tog vi oss en Vörådag med turistande omkring i kommunen. Det var mulet väder, men inget regn förrän när vi så framemot kvällen fick torka bort några bregndroppar med bilens vindrutetorkare...

 Vi hann besöka flera platser och affärer innan vi styrde kosan till Rasmusbacken i Lomby. En otroligt vacker plats i sommargrönskan. Med gamla, vackra röda hus (numera också ridstall med hästar som betade i hagen bredvid husen och också med höns, kaniner och får som rörde sig i sina hagar). Här finns idag även ett museum, en stor lekpark och ett cafe mm

 Hit till backen flyttade familjen Rasmus i början av 1900-talet och här levde sedan flera av barnen tillsammans och idkade bla jordbruk tillsammans. Mamman hette Maria Mårtensdotter Kullas född i Rejpelt (1868-1952) och pappan hette Mårten Johansson Höijar från Rökiö (1866-1934). De verkade den första tiden som gifta på Kullas hemman i Rejpelt by, men när deras hus (samt flera andra hus) brann år 1905 köpte de Rasmus hemman i Lomby och det kom sedan att bli deras boplats. Paret fick 8 barn, varav 2 dog som spädbarn och en som 24-åring. Yngsta sonen Alfred (1894-1949) gifte sig och flyttade senare till Toby, Korsholm. De fyra andra barnen levde sina liv tillsammans på Rasmusbackan. Enda dottern Aina (1898-1975) levde ogift med sina ogifta bröder Viktor (1905-1988) och Arvid (1908-1993) samt brodern Verner (1901-1988) som var gift  under åren 1948-65 med Mari Therese Jacobsen från Helsingfors  (äktenskapsskillnad). Han byggde sig ett eget boningshus inkl. småhus på kullen. Föräldrarnas sytningshus det s.k. Ainahuset (dock oinrett) syns i bakgrunden på denna bild mellan olika lider, bodar osv.

 

 

 

  

Här på kullen levde alltså syskonen Rasmus och efter deras död skulle hemmanet övergå i en stiftelse som skulle förvalta Rasmusgården hade de bestämt. Bröderna Verner och Arvid hade flera gånger yttrat att Rasmusbacken skulle kunna utvecklas till ett "Mini-Stundars". Idag är det flitig verksamhet här på backen. Vörånejdens ridklubb är hyresgäst, en hundförening, föreningen 4H m.fl föreningar idkar verksamhet här. Inne i storstugan (där syskonen Verner, Arvid och Aina bodde) finns idag ett sommarcafé, i Verners hus finns idag ett museum och på gårsdstunet finns flera lekplatser - och ibland hälsar Muminmamman på...

Jag har länge önskat besöka Verners museum på Rasmusbacken. Nu skulle det äntligen ske! Brodern Verner Rasmus (1901-1988) var en samlare av rang och enligt boken "Syskonen på Rasmusbacken" var han "...en av de mest kända, och mest originella, personligheter som verkat i Vörå i det tjugonde seklet..." Vidare skrivs att  "genom sitt stora samlarintresse, sitt museiföreståndarskap, sitt privatmuseum, sin hembygdskunskap, sin snickar- och målarfärdighet, sitt intresse för litteratur och dialekter bidrog han aktivt till att göra Vörå känt långt utanför hembygden och även i Norden." Under några år vistades Verner i Canada (arbetade som rallare och i ett smältverk och som kock) och där lärde han sig såväl engelska som lite franska och tyska! Här i muset finns idag ett helt hus fyllt av samlarobjekt samtidigt som det även visar vardagen på landet som det såg ut i början av 1900-talet. I ett av rummen finns 400 olika porslinskaffekoppar...! Här finns flera hörnskåp, gamla stolar, högsängen med Vörå-täcken. Och så långa trasmattor på golvet!

I musikrummet finns finmöblerna och takmålningar, som jag tycker är lite originella i våra nejder.

 

Vi gick runt i husets alla rum på de båda våningarna och beundrade allt det gamla. En sååå intressant rundvandring tillsammans med trevlig guidning! 

 

Efteråt kände vi för varsin glass i Café Arvid som finns inne i det stora röda huset. Också det ett så vackert, gammeldags hus med fin inredning!

 

Här finns också ett stort utrymme för ett större sällskap - men akta de vackra dukarna på borden! 

 Under vår Vörå-rundtur passade jag på att förse mig med några böcker (för är man historieintresserad så är man - och under sommarkvällarna hinner man läsa mera än vanligt....). 

 

 

Innan vi åkte hemåt igen hade det blivit sen eftermiddag och vi var lite småhungriga. Så vi åkte förbi Hellnäs och den nya restaurangen Hellnäs boathouse och fick ett bord för två. Vi beställde varin burgare och kunde så mätta och belåtna styra hemåt efter en intressant dag!