Oktober 2023, check!

 Sista oktober och dags att summera ännu en månad av detta år. 

September var ju en ovanligt varm månad, men lämpligt till första oktober svängde vädret till det kyligare. Och det kallare vädret det har bara fortsatt. I slutet av månaden kom den första snön och även dagstemperaturerna låg på minussidan. Vintern är tidig detta år!

Det konstiga med denna vinter-månad oktober är att många lövträd har kvar sina löv. Bilden ovan knäppte jag under gårdagens promenad. I natt hade vi -12 grader. Att det varit så kallt har berott på högtrycket som parkerat sig över de norra delarna av landet och det har dessutom motat bort många nederbördsmoln som normalt har sin bana över oss så här på hösten. 

Den här månaden har jag vandrat mycket ute i naturen. Jag har njutit och andats in den friska luften. Jag har varit på bio, teater, restauranger och caféer, men det har inte blivit några längre resor som jag hoppats på (nästan så jag har tänkt på klimatet...). Med andra ord har min månad varit lugn och skön - och jag har läst massor av böcker!.

Här i landet har det inte hänt några större fadäser. Fast jo, landet skall ju spara och då tycker regeringen att man skall spara på både fattig och rik (helst på de fattiga) och våra kommuner och vårt välfärdsområde skall också spara - inflationen har höjt alla kostnaderna... Det är upplagt för orättvisor tycker många...

Fast det absolut värsta denna månad är världsläget. Ibland känns det tredje världskriget riktigt nära... Allt började den 7 oktober när Hamas anföll Israel från Gazaremsan. Tusentals israeler dödades och togs till fånga, Israel var inte förberedda på anfallet. Men då bestämde Israels ledare att Hamas skulle utplånas och kriget började, men den påföljden att tusen och åter tusen oskyldiga palestinier i Gaza-området har dödats. Eftersom så många länder och många falanger är involverade kan detta krig urarta till vad som helst. Stormakterna väljer sida och civilbefolkningen lider och dödas... Vart är människosläktet på väg (jag bara undrar där jag vandrar på mina vackra naturstigar....)? Och Ryssland fortsätter sitt anfall mot Ukraina... I Sverige fortsätter gäng-krigen och svenska fotbollssupportrar dödas av terrorister, Frankrike stänger ner offentliga platser pga terroristhoten m.m.... Världen står nästan i brand och än en gång undrar jag vart allt förnuft har tagit vägen?? Är vi inte alla människor? 

Onekligen känns det som en liten brytningspunkt just nu. Vi ser inte framåt med tillförsikt. Det klagas i tidningarnas insändarspalter och på de sociala medierna (och vad kan man lita på?). Folk mår allt sämre och det blir en ond cirkel.... Nej, mera godhet för världens folk! Mera förlåtelse! Mera framtidstro! Mera hjälpande händer! Fred på jorden! 

Det är dags nu!

Och här står jag ute i vår vackra natur och kan inte så mycket. Men ett kan jag och det är att skapa godhet och trygghet runtomkring mig själv, jag önskar allas bästa och en mycket bättre november!

Tack till oktober, du blev en ögonöppnare för många. Nu måste vi alla göra bättre, för bättre kan vi!

Måndagmorgon

 Söndag bjöd på mera snö. Allt emellanåt såg jag snöflingor som dalade ned till marken, men flingorna fyllde inte nämnvärt på det redan vita snötäcket.... Snön gjorde vägarna hala och ni vet väl vad jag tycker om hala vägar... Så för mig blev det ingen långpromenad under gårdagen (istället kurade jag ihop mig i den sköna fåtöljen och läste en god bok). Dessutom föll kvällsmörkret en timme tidigare än vanligt eftersom vi den 29:e övergick till vintertid = normaltid. 

I morse vaknade jag en timme tidigare igen.... och märkte att inte ett moln täckte himlen. Sedan pallrade jag mig ut med kameran när solen började göra sig gällande.

Solen färgade omgivningen rosa och en lätt dimma steg ute på slätten. Det var -7 grader hela morgonen och inte lär det bli någon varm dag idag heller! Konstigt så tidigt vintern har kommit detta år! 

Det är bara att konstatera att vintern kom tidigt detta år.

Idag får det allt lov att bli en långpromenad eftersom solen skiner och boken är utläst! 

    "Vi måste ha en dålig dag då och då....

     annars vet vi inte hur en bra dag känns....! 

 

Ett av livets ögonblick!

 Vid 17-tiden igår kom vi ut till vårt sommarparadis. Det var -4 grader. Vindstilla. Solen var i nedåtgående medan en molnbank började driva in från väster. Det var alldeles tyst där ute och det enda som hördes när vi gick upp till bastun var rimfrosten som frasade under våra fotsteg....

Stillheten...

Ute på havsfjärden var det öppet vatten, medan inne mot vår strand låg en tunn, delvis ihoptryckt, isskorpa. Vi började elda i både bastun och bastukammaren.

Sedan gick jag ut för att fånga de sista solstrålarna. Den tidiga kvällen/sena eftermiddagen bjöd på höstfärger och speglingar i vattnet.

Ännu hade vi inte fått någon snö där ute, men vi visst att molnen som drog in från havet kunde föra med sig några flingor så småningom....

 Vi har ju haft kalla dagar de senaste veckorna så det hade ju bildats is inne i viken.

När solen sänkte sig bakom skogens träd - sänkte sig också skymningen. En lätt dimma steg över det öppna vattnet. I det dämpade ljuset syntes vår steniga skärgård....

Vi slängde in några fler vedträn i kaminen och så gick vi ut på en skymningsvandring.

 När vi kom tillbaka från vår vandring längs skogens mörka vägar lyste det så inbjudande inne i bastubyggnaden. Och så var det dags för veckans höjdpunkt! En ångande varm vedeldad bastu med ett skönt bastubad! Det finns inget härligare än den stunden!

Ja vi njöt där ute. I naturen. I tystnaden. Av både kyla och värme. 

Ett av livets ögonblick!

Sedan släckte vi lyset och trevade oss fram i mörkret till bilen för att åka hemåt. 

I morse hade vi fått lite snö på marken, endast några cm.

 Och jag var så tacksam att vi tog tag i gårdagskvällen och åkte ut för att elda bastun en sista gång (?) för detta år. I mörkret och tystnaden! Bara för att vi kunde!

Nej, vi firar inte halloween!

 Den 31 oktober firas halloween, men eftersom det i år är en vanlig vardag mitt i veckan meddelas på alla medier att halloween skall firas detta veckoslut istället. Idén bygger på folktron från 1800-talets England och Irland. Denna keltiska höstfest firades som en markering att skördetiden var över och att man då skulle tände eldar för att vägleda de döda och att skrämma bort häxor och andar. 

I vårt land firas halloween främst i familjer med barn, som då får klä ut sig till häxor och annat knytt. Affärerna har marknadsfört olika dräkter och andra småprylar i veckor redan. Och visst har vi också för många år sedan uppmärksammat detta firande, men inte numera alltså.

 Här hos oss började lördagen med älgjaktsförberedelser. Byns älgjaktlag hade endast en älgkalv kvar på sin lista, så det blev tidig väckning och grötkokning i arla morgonstund för min del. Sedan kunde jag krypa ner i den sköna sägen igen... När jag åter klev upp och drack mitt förmiddagskaffe plingade det i telefonen. Det var sambon som meddelade att kalven var på slakthuset!

Igår var det en vacker kylig fredag och sambon var ledig så jag fick med honom ut på en lång skogsvandring. Jag har inte vågat mig så långt ut i skogarna denna höst eftersom man har sett varg här i nejden. Men två personer som ibland för ett fasligt oljud (= när jag försöker kliva över stenbumlingar och osar lite icke nämnbara ord meden sambon svarar, så gick det ju bra). Vi såg massor av älgspår i skogen!

Solen lyste på  himlen och det var minusgrader. Men där solen värmde där bildades en lätt dimma. Det blev stora kontraster emellan ljus och skugga.

Vi sökte oss ut mot en mosse för att kolla om det fanns stelfrusna tranbär där ute - men tyvrärr möttes vi av ett stor och djupt vattenfyllt dike som vi inte kunde ta oss över..

Men en del stelfrusna lingon fick följa med mig hem (i den där plastpåsen som jag alltid har med mig i bakfickan)! Så igår blev det rårörda lingon till maten!

Vi gick över ett kalhygge och där hade frosten nupit i hallonsnåren. Så vackert!

Det var vacker rimfrost överallt! Snökristaller och vitmossrosor....

När vi kom hem hade jag över 11.000 steg på min stegräknare och jag var svettig på ryggen. Och inte ett endaste foto av de eländiga stenbumlingarna och omkullvälta träd som skulle klivas över eller under hade fastnat på något foto.

Inte ett enda eländigt halloween-liknande sökliknande foto....

Kaffepaus i växthuset

 Igår blev det kaffepaus inne i växthuset. Där ute sken solen, men det var ingen värme - utom inne i växthuset. När jag gick ut med kaffekorgen undrade jag om det kanske skulle bli sista kaffet där runt det lilla bordet detta år...

Kaffetermosen hade jag insvept i ylle. "Varsågod på kaffe!", ropade jag åt sambon och så satte vi oss där inne och njöt en stund....

Jag städade ur växthuset i början av oktober, samtidigt som jag städade bort ute vid vår sommarstuga. Alla mina tageteskrukor fick komma in i växthuset tillsammans med tomma blomkrukor, vattesåar och annat som hör sommaren till. Numera är det fullbelamrat i växthuset, precis som varje vinter. Detta foto tog jag för va 2 veckor sedan när jag också hade paus där inne i värmen.

Då föll en hel del löv på växthustaket. Nu har dessa löv blåst bort, men ännu har en del lövträden kvar sina bruna löv på grenarna - trots kölden. Det är en konstig oktober i år.

Men kaffepaus i ett varmt växthus hör alltid till en av livets höjdpunkter - även i oktober! Eller rättare sagt - speciellt i oktober!

När mossan knakar

 Hela veckan har vi haft solskensväder och mycket kyligt. Vi har vinter i oktober!

Sent i går eftermiddag gick jag ut till en liten mosse i skogen. Solen står inte speciellt högt på himlen längre (numera har vi dagsljus i endast 8 timmar och 50 minuter, dagarna blir bara kortare...), men himlen var alldeles molnfri och som sagt solen sken men träden skymde mycket av solens ljus.

Marken var stelfrusen och mossan frasade under mina fötter där jag klev fram till den lilla mossen i skogen. Det är ingen snö på marken ännu, men rimfrosten har tagit över landskapet. Det är minusgrader hela dagarna och ner mot minus 10 grader nattetid...

Den här tiden på året brukar det normalt vara mjukt och vått här ute i skogen. Men inte i år. Mossan knakar under mina fötter där jag går, också lingonriset är alldeles stelfruset....

Men det är vackert i skogen ändå! Jo, visst älskar jag skogen alla årstider!

Och speciellt vackert är det ju när jag kikar upp mot en alldeles klarblå eftermiddagshimmel! Med klarblå himmel blir ju dagarna så mycket längre än när det är grått och trist hela dagar. 

Oktober lunkar mot sitt sitt slut och vi bjuds på dagar med sol men ingen värme!

Veckoslutet som just susade förbi

 Jag kan inte låta bli att tänka att dagarna försvinner i en rasande fart så här på hösten. Nyss susade ännu ett veckoslut förbi. Vilken tur att jag hann knäppa några foton som minne, tänker jag!

Veckoslutet som just passerade bjöd på en solig lördag och en gråmulen söndag. Med kyligare temperaturer än vanligt - eller känns det så kyligt eftersom september var ovanligt varm? 

Det blev ingen älgjakt för byns jaktlag detta veckoslut, så jag fick sovmorgnar! Och så kunde jag gå upp till skogen utan att vara rädd för att störa skyttar och älgar... Lördagen bjöd på sol och rimfrost...

Och svärmor bjöd på kaffe med varma smörgåsar, hembakta bullar och köpta bakelser på tidig lördageftermiddag! Jo, ibland har man det bra som bara får sätta sig till dukat bord!

Hemma bytte sambon till vinterdäck medan jag lördagsstädade. Mera märkvärdigt bjöd inte den lördagen på. 

Söndagen började mulen och inte minsta klarblå himmel på hela dagen...(men jag fick ju sovmorgon igen!). Till söndagen hade jag och A bokat in oss för en lätt måltid ute på staden. Bara för att träffas och prata bort en stund. För att höra vad den senaste tiden bjudit på och vilka framtidsplanerna var....

Så det blev en tur in till staden denna gråmulna söndag (men inget regn eller snö för den delen).

Vi hade valt att träffas inne på "Friends and brgrs" (=burgers) inne i centrum av Vasa. Jag ville äta något jag aldrig gör hemma och hamburgare och franskisar står aldrig eller nästan aldrig på hemma-menyn. Efteråt sörplade vi på varsin kaffe allt medan vi pratade om allt mellan himmel och jord. Så roligt att träffas och prata bort en god stund! När vi kom var det nästan inga andra kunder inne på restaurangen, men när vi gick var det nästan fullsatt! (Fotbollslaget VPS skulle ju få sina bronsmedaljer på torget, de hade gjort bra ifrån sig under sägsonen i den finska fotisligan. Och så var det ju skolornas sista höstlovsdag - kanske det också lockade ut många).

Den gråmulna söndagen förvandlades snabbt till en mörk kväll. Och vad gjorde jag då? Jo då tände jag ett ljus som fick brinna hela kvällen hemma hos oss.

Mera märkvärdigt än så bjöd detta veckoslut inte på. Sambon tillbringade sin mesta tid inne i garaget och jag gjorde några långpromenader. Ja, och så blev det ju sovmorgnar och tidiga kvällar och massor att stoppa i munnen! Tänk att tiden rusar iväg i en sådan fart utan att något nämnvärt ovanligt händer! Eller händer, det är väl just det gör - pga några bilder i kameran!