Så kom det efterlängtade regnet....

Igår fick vi äntligen - jo, äntligen! - det efterlängtade regnet.

Vi fick vänta ända till sen eftermiddag, men sedan öppnade sig

himlens vattenkran och ned strömmade det så välbehövliga regnet.

Naturen tackar och bockar!

Redan på lördagen trodde vi att regnet skulle falla, men "icke sa Nicke"!

Vi hade tillbringat dagen med ett soligt studentkaffe och när vi framemot kvällskvisten

styrde bilen mot vårt sommarparadis mötte vi blåsvarta moln. Och regnet....

Väl framme vid villan fick vi lov att springa från bilen in under tak - och

vi blev genomblöta för första gången denna sommar! Det blev en regnskur på ca

en kvart, några åskknallar - och så var det över. Det visade sig att skuren gick

endast över skärgården och hemma hade det inte kommit en droppe...

Söndagen blev solig och härligt varm och skön.

När jag satt ute på verandan och drack mitt morgonkaffe (inte på bastutrappen

denna gång), då såg jag en röd prick på en grankvist. Det var herr Domherre

och han kollade tydligen efter lite frukost.

Plötsligt dök han ner i blåbärsriset - månne det fanns något gott småkryp

inne bland riset...

Sedan satte han sig på en stubbe för att käka sin måltid. Han kollade in mig

och flög sedan sin väg. Jag har inte sett honom varken före detta tillfälle eller

efteråt. Dock trevligt med lite julrött så här mitt i sommargrönskan.

Däremot hade jag koll på den svartvita flugsnapparen som hade

ungar i en fågelholk nära villan. Men det var mig en snabb fågel,

in och ut ur holken flög den, fångade en ny insekt och flög in med

bytet till de pipande ungarna igen.... Trots att jag satt redo med kameran lyckade jag

inte få en enda vettig bild, det blev mest löv och granbarr...

Det blev en vacker söndag ute vid havsfjärden, men så äntligen blev måndagen

mulen och äntligen kom så regnet. Och med regnet försvann den hetaste

värmeböljan,. Nu är vi nere på behagligare 20-gradersstrecket. 

Mycket behagligare, om ni frågar mig!

Gula näckrosor

Det är sista lördagen i juni och den senaste veckans sommarhetta

böjar sakta avta. Just nu har vi lite molnigt och endast 23 grader.

Och det är perfekt värme enligt mig! Nu kan jag äntligen andas och vistas ute!

Jag som aldrig tidigare varit besvärad av värmen har inte mått bra i 

årets värmebölja. Men nu så, nu är jag på banan igen!

Häromdagen var vi och klippte gräs vid ett av de gamla husen som finns i

släktens ägo och då gick jag ner till dom små insjöarna för att fota gula näckrosor.

Det var mitt på dagen och solen var brännande.

Vattnet var riktigt brunt, inte av föroreningar utan av att

vattensamlingarna är grunda och fyllda med vissna löv och växtdelar som

i sommarvärmen bildar en geggamoja som flyter kring.

 

Men de gula näckrosorna är ändå gula näckrosor.

Jag tycker dom är vackra, som gula solar flyter dom på vattnet

nära stranden.

 

Här är bäcken som för vattnet vidare till nästa större vattensamling.

Den gröna växtligheten frodas längs kanterna.

Det har inte regnat på flera veckor och snart kommer 

bäcken att vara snustorr... om det inte kommer regn

(men vi vill inte ha någon åska, please!).

Nog är det bra konstigt, är det kallt vill man ha värme och är det

torrt vill man ha väta och så precis tvärt om. Ja, något vill man ju klaga på!

Fast det egentligen blir som det blir och är som det är....

Sommarhetta

Den här veckan har sommarvärmen parkerat över vår del av världen.

Sedan midsommaren har det bara blivit varmare för

var dag som kommit och gått. I går hade vi över 30 grader i skuggan

och idag når temperaturen upp till 29. Men idag är det absolut vindstilla 

och det gör ju att det känns riktigt tryckande.... 

Vi har målat bräder i skuggan, för det är

inte lönt att tänka sig att man skall vara i solen..... lite synd är det

nu när solen och värmen äntligen visar sig från sin bästa sida....

Som min mamma skulle ha sagt: "För mycket och för lite

skämmer allt".

Fram emot kvällarna brukar jag vakna till liv. Uv-strålningen är inte så stark

och det är mycket behagliga temperaturer för uteliv.

Just nu blommar det som mest i min trädgård. Men värmen gör att det blir

en kort blomning i år, och dessutom krävs det en hel del bevattning i torkan.

Vallmon blommar över på en dag, precis som dagliljorna. Årets lupinblomning

blev kortvarig, precis som för aklejorna och brandliljorna. Vilken tur att

prästkragar och några buskar med rosor blommar länge!

Just nu är dagarna långa, solen den vill stanna uppe länge, länge.

Varje kväll brukar jag gå ut med kameran en sväng, luften är ännu så varm

och fylld med blomdofter. Den lilla kvällsbrisen är så len mot huden...

Det bästa med denna värmebölja är ändå de ljumma kvällarna!

Just då vill jag stanna tiden. Linda in känslan av sommar och spara till senare....

Fast ändå blir jag alltid så trött

(av att inte ha gjort många knop under dagen)

och så går jag hem igen...

Havsörnen

På midsommardagens kväll fick vi en fin naturupplevelse ute vid villan

när två havsörnar satte sig på en sten utanför vår strandbastu.

Havsörnen är en stor rovfågel som minskade kraftigt i antal under 1960-& 1970-talen

pga miljögifter, men har sedan ökat i antal efter att man började stödutfodra

 fåglarna under vintern. Det var något år på 1970-talet som endast 4 ungar

kläcktes i hela Finland! Numera finns det mycket havsörn, speciellt i 

Kvarken-området. (Vi ser örnar nästan varje gång vi är ute i skärgården.)

Sambon kom insmygande i villan och berättade att det satt två örnar på en

sten utanför vår bastu. Han hade sett hur den ena fågeln hade kommit inflygande

med något i klorna, den hade satt sig på stenen som normalt ligger under vattenytan men

som pga lågvattnet nu var en perfekt landningsplats. Sedan kom också en annan örn

inflygande och satte sig bredvid den andra fågeln. 

Havsörnen hade fångat en fisk, en rätt stor en....

Jag knäppte några foton igenom fönstret uppe vid villan.

Sedan smög jag mig ut på verandan för att fota matkalaset.

Fisken var hal och slemmig - och stenen lutade mot vattnet....

 

Fiskaren åt sin fisk och den andra örnen kollade sig lojt omkring....

Mums för den fisken... havsörnen såg ut att ha god aptit.

Sambon smög över till bastuverandan med kameran i högsta hugg.

Samtidigt blev matvraket lite distraherad och den andra örnen såg sin chans...

Nejdå, maten är min! Nu började flera måsar och tärnor kretsa kring stenen.

Här luktade det fiskmåltid...!

 

Havsörnarna fortsatte med sin måltid. Men, men så kom jag smygande

bakom bastun... och då blev örnarna rädda och seglade iväg....

allt medan fisken blev kvar på stenen till måsarnas stora glädje...

Och där ute på stenen satt så den största måsen och åt fiskrester

efter havsörnarna - men oj, så slant fisken ner i vattnet.... så det blev 

inget stort frossande... 

Men en rolig naturupplevelse fick vi ändå!

 

Årets midsommar

Så är årets midsommarhögtid avfirad. 

Det blev en solig, rätt varm - men blåsig - höjdpunkt av sommarfirande.

Märk väl: en helt regnfattig  midsommar!

Vår vana trogen firade vi midsommaren ute vid vårt sommarparadis, villan!

På midsommaraftonen åkte vi ut mitt på dagen och sen eftermiddag kom våra midsommar-

aftonsgäster, de som vi firat midsommar tillsammans med i över 30 år! Jag kände mig så

tacksam att vi ännu ett år kunde fira midsommarafton tillsammans, det liksom hör

midsommaren till!

I år firade vi enligt det kortare formuläret - men det blev av trots corona-tider!

Och kortare formuläret betyder kaffe med lite tilltugg....! I år blev det ingen jordgubbstårta,

för i affären fanns inga inhemska jordgubbar och de som fanns till salu betingade

ett alltför högt pris enligt mig. Nej, det fick bli en slarvtårta som var fylld med

jordgubbar från frysen och dekorerad med vindruvor och buskblåbär.

I år kunde vi sitta ute på verandan och dricka kaffet,

 trots att det blev lite kyligt efter en stund....

Inte ens till natten mojnade nordanvinden, men de vita vågtopparna försvann...

När våra gäster hade åkt iväg hem till sig, började vi elda i bastun och fram emot

 nattkröken blev det en varm midsommarbastu! Kvällen var så ljus och vacker...

Ibland kan man sitta uppe hela natten.... 

Midsommardagen randades vacker och fager. Min vana trogen stiger jag inte

upp innan sambon har satt på kaffet och sedan tar jag med mig min

kopp ut på bastutrappan och sitter där länge, länge.

I år föll mina ögon på detta gökblomster i strandkanten.

Ja, och förstås njuter jag av solglittret ute på fjärden.

Jag lyssnar till fågelsången och vågskvalpet....

På midsommardagen bjöd svärmor oss på mat och kaffe med jordgubbstårta (!)

och vi satt ute och åt och drack i solens sken.

Mot kvällen åkte vi hem en sväng för att se efter djuren (våra 2 ankor)

och vattnade i växthuset. Sedan åkte vi ut till havsfjärden igen....

Där ute spred nattviolen sina förföriska dofter ...

 

och inne i villan doftade det från en vas med syren och midsommarrosor.

På kvällen tog vi varsin hemmagjord kaffedrink medan vi upplevde

midsommarens naturupplevelse. Mer bilder från den upplevelsen

blir det i ett senare inlägg.

På midsommarannandagen, söndagen, rökte vi havslax och

hade några matgäster: Söndagen bjöd på det vackraste och varmaste

sommarvädret och vi satt ute i skuggan och åt maten.

Efter att våra gäster åkt hem satt vi ute på verandan och

gjorde absolut ingenting....

Vilken midsommar!

Gårdagens blandväder

Efter dagar - ja, veckor - med vackert solskensväder drev molnen in 

under gårdagen. Vi hoppades på lite regn eftersom det har varit riktigt torrt här.

Fram emot eftermiddagen samlades mörkare  moln och på håll

hörde vi åskknallar ....

Molnen blev mörkare och vinden höll andan....

 

... de mörka molnen drev åt väster och åt öster...

och vi fick endast någon droppe regn! Temperaturen föll från

25 värmegrader till 18 .... så lite regn kunde vi väl ha fått kan man tycka...

Efter någon timme hade molnen dragit ut till havs och solen tittade åter fram.

Jag bestämde mig för en kortare kvällspromenad ute på slätten.

 

Luften var lite dimmig och det kändes lite trolskt.

Men solen tittade fram och värmen var åter påslagen.

Och så vid 11-snåret på kvällen när jag tittade ut över slätten,

då hade den tjocka dimman svept in över marken.  och solen fanns gömd

bakom en molnbank, långt ute i väster.

Vi är mitt inne i midsommarveckan och världen visar sig från en annan sida.

Under natten, jag tror det var fram emot morgonen, då hördes regnet som

smattrade på taket. Och på morgonen upptäckte jag att mina

vattentunnar åter var fyllda!