The Sound of Music på Båskasvallen

Världskänd musikal som sommarteater under bar himmel - kan det verkligen

fungera, tänkte jag lite skeptiskt till en början....? Men dagen var varm och

det såg ut att bli en tropiskt varm afton, så jag bokade en av de sista platserna

till Korsholms teaters föreställning "The Sound of Music" för kvällen. 

Och jag blev verkligen inte besviken! 

En underbar föreställning som gjorde mig glad ända in i

hjärteroten! Fina amatörer sjöng och dansade sig rakt in i mitt hjärta.

Jag log hela vägen hem!

Det var fullsatta läktare och det var skådespelare/sångare som bjöd 

på sig själva. Ännu spelas några föreställningar, boka gärna biljetter

om det finns lediga platser och få en fin musikalafton du också!

The Sound of Music handlar om Maria som älskar att sjunga.

Maria är egentligen nunna, men hon är för levnadsglad för klosterlivet

och abbedissan erbjuder henne att bli guvernant hos kapten von Trapp

 och hans sju barn.

De sju barnen har drillats av sin far, kapten von Trapp, att agera enligt

visselpipan. Hans sörjer sin döda fru och han letar efter en ny mor till barnen....

Och barnen avskyr alla guvernanter som anställs i familjen...

...ända tills Maria trollbinder barnen med sång och dans.

Sången ljuder igenom hela pjäsen.

 

Det är inte enbart Maria som älskar att sjunga, kapten von Trapp upptäcker

också att han alltid har älskat musik och sång.

Det uppstår heta känslor och Marias kärlek är besvarad.

Det blir bröllop och efter smekmånaden lyckas hela den österrikiska 

familjen rymma undan nazisterna, upp över bergen....

Det var en rätt lång föreställning, över tre timmar lång. 

I pausen bjöds vi på kaffe och bulle. 

Det var en härlig sommarkväll på Båskasvallen!

Sommarens värmebölja

Hej hallå! Nu är jag tillbaka!

Det har varit tyst här på bloggen några veckor - kanske är det någon som

har märkt? Saken är den att vi varit till Amerika, till Texas i 10 dagar.

Vi kom hem på tisdagskvällen och nu har vi landat i den vanliga

dygnsrytmen igen. Och så har vi landat i samma hetta här hemma

som vi hade i Texas. Jag kommer att blogga mera om vår resa, men nu

ville jag bara notera att jag lever och att jag svettas....

Det var två glada ankor som mötte oss när vi kom hem.

Oj, så överraskade de blev och oj så dom kvackade!

Åtminstone två vänner som funderat var vi hållit hus.

Här hemma hade det hänt en hel del när vi varit borta. Jag menar säden

hade mognat till ljusgul och min trädgård prunkade av blommor som inte ens

var knoppar när vi åkte iväg! Finlandsvärmen hade levererat i år!

Igår hade vi värmerekord i våra trakter. 

33,6 grader Celsius uppmättes officiellt som

sommaren högsta temperatur för hela landat här i Vasa.

Efter att vi svettats i 35-40 graders hetta i Texas tänkte vi att vi kanske

vant oss vid heta sommardagar. Men icke! Vi svettades också igår.

Vi svettades så mycket att vi måste styra kosan ut till vårt sommarparadis.

Där var det också varmt, men det fläktade så skönt i skuggan ute på

verandan. Jag löste korsord och mumsade på kex och drack kaffe.

Kl 10 i går kväll kunde jag inte hålla mig längre. Det var ännu stekhett ute

(termometern på verandan som hela dagen varit i skuggan visade 29 grader kl 22!),

men jag klädde mig i långbyxor och jacka med huva, försåg mig med

myggsprej och vandrade iväg till en skogsmyr för att plocka hjortron.

Och visst hittade jag guldet där ute på mossen!

Jag hade en härlig, varm timme ute på myren (och inga vargar såg jag)

innan jag stapplade iväg hemåt med svetten lackandes längs ryggen.

Denna varma dag har vi jobbat med att dra upp vass i vår havsvik.

Ett varmt och slitsamt jobb det också. Men vattnet var härligt svalkande

och vi trivs ute i naturen. Ikväll blir det sommarteater ute i det fria.

Garanterat varmt blir det och garanterat inget regn denna sommarkväll....

Vilket väder! Precis det här drömde jag om i vintras när kölden

knäppte i husknutarna!

 

Julinatt

Jag tassade ut i solnedgången och blickade ut över slätten.

Och då kom jag att tänka på min mammas uttryck "Tänk att vi bor på

bästa plättin". Visst bor vi på en av jordens vackraste ställen! Vi har ren luft,

en trygg omgivning och så en natur som alltid överraskar. 

Min mamma hon visste hon!

Julinätterna är vackra. 

Tänk om man kunde stanna tiden...

Jo, jag tror vi stannar tiden för en liten stund....

Blundar och bli kvar.

Att vara fågelförälder

Det här med att vara förälder är både härligt och ansvarsfyllt. Det gäller både

för människor och djur. För några dagar sedan kläcktes äggen i fågelboet som

vi har under taket utanför vår köksdörr. Det lilla fågelboet byggdes på

bara några dagar av två snabba föräldrar. De hittade byggmaterial lite överallt

och de pilade av och an utanför köksfönstret. Så blev det några lugnare

dagar och vi såg fågelmamman ligga där på äggen inne i boet. 

Och så för bara någon dag sedan började trafiken igen. Nu var det fågelpappan

som kom för att mata ungarna. För det mesta ligger mamman ännu kvar i boet.

Ibland är hon också ute på jakt efter föda till sina hungriga ungar.

Av och an flyger fågelpappan. När han kommer med födan i näbben sätter han sig

nära boet innan han flyger in med maten. När matningen är klar sätter han

sig ner igen och tittar sig omkring. Han pilar snabbt vidare.

Han är en riktig flygkonstnär. Än flyger han inne i äppelträdet, än in i eken

och ibland beger han sig in i björkdungen där det garanterat finns massor av mygg.

I flera veckor har köksdörren varit lås hos oss  (vi har inte använt den dörren

för vi vill ju inte skrämma fåglarna). Idag tog jag kameran och snabbknäppte ett foto

av boet. Mamman flög iväg när hon såg att jag kom nära och kvar i boet

låg några gapande ungar. Sorry, det blev en suddig bild, men jag ville inte

fota så mycket. En vill ju inte blanda sig i småfåglarnas barnmatning....

En annan familj som vi beundrat är svanfamiljen med sina fyra dunbollar.

Här guppar de i vattnet när det blåste rätt kraftigt häromdagen. 

De hade sökt sig i lä för vinden för att ungarna skulle känna sig trygga.

Dunbollarna höll sig omkring sin mamma, en av ungarna var tydligen lite

trött och hade sökt tryggheten uppe på mammans rygg.

Här visar mamman hur man skall dyka under vattnet med huvudet.

Det gäller att snabbt lära sig att hitta föda för att överleva den första sommarens

strapatser.  Svanfamiljen höll samman och guppade vidare på vågorna.

Ja, det här med föräldraskapet det kanske tär på krafterna,

men visst är tiden med småungar en härlig tid!

Välkommen juli!

Sommaren 2018 fortsätter. 

Nu vänder vi blad och vad hittar vi väl där

om inte sommarmånaden, och för många semestermånaden, juli!

Nu i juli är det tid för smultron och jordgubbar. 

Det är tid för upplevelser och avkoppling. Släktträffar och skäriliv.

Sommarvärmen fortsätter och det gäller bara att följa med.

Njuta. Fröjdas. Upptäcka.

Nu kör vi juli!