Trevlig Valborg!

April månads sista dag är lite gråmulen här hos oss.

Men vilken vacker april månad vi har haft.

Våren har klivit in med jättesteg och i skyddade lägen ser

man grönskan, blommorna. Den vackra våren!

Dagens bild knäppte jag för några dagar sedan. Det visar rönnens

ulliga lövsprickning. Jag blir så glad när jag ser dessa lövknoppar. De har

legat stilla i sitt hölje under den kalla vintern med så när vårsolen värmer

då växter dom. Sträcker på sig. Vaknar till liv.

Ha en trevlig Valborg alla ni som tittar in till mig!

The life

Be bold enough to

use your voice,

brave enough to

listen to your heart,

and strong enough

to live the life you´ve

always imagined!

Kalasgott en söndagskväll

Söndagen bjöd på vårens finaste och varmaste dag.

Då fanns inget bättre än att få gå på födelsedagskalas när det

blev kväll och man kände sig så där härligt solbränd efter en hel utedag.

Påskliljor på kalasbordet och en härlig smultronpaj, som hade en

strykande åtgång vid kaffebordet. Smultron, mums bara det.....

Ja, det fanns mycket gott vid kaffebordet. Vi började med smörgåstårta och

varma pajer och fortsatte med morotskaka och rockey road-bitar och chokladlöv...

Ja ni hör, det blev bara smarrigare och smarrigare..... Det var mor och son

som firade sin gemensamma födelsedag med mycket gott.

Perfekt avslutning på en solig helg.

En vacker vårkväll

Vi kom ut till vår villa vid havsfjärden när solen började ta farväl av dagen.

Vinden hade lagt sig till ro. Det enda som hördes var några fåglar som

kvittrade inne bland träden och suset av tre sjöfåglar som flög över oss.

Sedan var det lugnt och stilla. Vi nästan viskade till varandra

för att inte bryta den stilla förtrollningen.

Sambon gick ner till viken för att se om fiskarna simmade upp längs Rinilin.

Det var lågvatten. Vi har ju inte ebb och flod, men visst har vi högvatten och 

lågvatten. Allt beroende på högtryck och lågtryck. Nu är det högtryck och

det är som om någon "dragit ur proppen".

Nere vid Påttin sprätte en och annan fisk, men grodorna var alldeles tysta.

Mörkret sänker sig över fjärden.

Efter en vårvarm dag känns det plötsligt kallt och krispigt i luften.

Älgen

I går kväll var sambon ute med grabbarna och sonen ute med sina kompisar.

Jag beslöt mig för att gå ut med min kamera. Jag ville ju också ha

någon med mig på min kvällspromenad......

Och visst fick jag belöning för att jag hade kameran med mig. På håll tyckte

jag att jag såg något brunt mot skogen. När jag zoomade in 

såg jag att det var en älg som stod i skogsbrynet.

Där stod hon i skymningen och spanade på mig. Hon stod 

alldeles orörlig och höll mig under uppsikt. Jag gick sakta

emot henne för att om möjligt få bättre bilder.

Tydligen kände hon sig ganska trygg med mig där hon stod.

Men så vände hon sig plötsligt om och försvann ljudlöst in i skogen.

Och oj så glad jag var för att ha sett en älg!

Dags att ta fram sättpotatisen

Tänk så de soliga dagarna avlöser varandra.

Sol och en klarblå himmel. Underbara våren!

Påskliljorna lyser som solar de också. 

Så här såg det ut i går, i dag har alla knopparna öppnat sig och

det lyser gult i hela fältet av påskliljor.

Nu är det dags att ta fram sättpotatisen ur vår stenkällare. 

Vi odlar ju vår egen potatis, helt ekologiskt och på egna åkrar.

I går tog vi fram potatisen, det blev tio trälådor fulla med sättpotatis och en styroxlåda

på slutet (det var då jag kom på att jag kunde ta fram kameran och föreviga

ögonblicket). Det är egentligen svärmor som är potatisexperten. I hela 

sitt liv har hon tagit fram potatisen i solljuset exakt den första maj, men 

eftersom våren är så tidig i år fick det bli en vecka tidigare än normalt.

Nu får potatisen ligga i lådorna, som vi har i vårt uthus, och bilda fina

små groddar. Vi brukar sätta potatisen i jorden i slutet av maj.

Vårglädje i vildvuxen trädgård

Vi är ju som sagt delägare i en gammal fastighet som ligger 

nästan vid vägens ände. Men det är en helt underbar plats och man vill

gärna åka dit för att se vad som händer kring huset. Under påsken åkte 

vi ut för att jobba lite och samtidigt gick jag runt i den förfallna trädgården för 

att leta glädjeämnen i gräsmattan (och det som delvis har varit blomrabatter 

en gång i tiden). 

En humla tumlar alldeles vårrusig runt i en vit krokus. 

Vilka fantastiska blommor dessa krokusar ändå är. Så fort vårsolen börjar värma

tittar de upp ur jorden, och sprider sin blomsterglädje. Här ser man att det

är gamla lökar, färgen är inte längre så intensiv. Men troget

varje vår blommar dom.

Dessutom blommade dessa vackra ljusblå blommar lite

överallt i gräsmattan. Vad kan månne denna blomma heta?

Ooo, dessa är en av mina vårfavoriter!

Nu har jag blivit fågelfotograf!

Jag brukar ju inte ge mig själv nyårslöften, men i år gav jag mig

en liten vink om att jag borde fotografera mera djur under detta år. I går tog

jag verkligen fasta på de vilda djuren och försökte fotografera fåglar.

Det är svårt att fotografera fåglar. För det första har jag för dålig kamera och för det

andra brukar dom flyga iväg när jag kommer tillräckligt nära. Men i går satt denna

gulsparv snällt i trädgården medan jag fick komma närmare. Voilá, en småfågelbild!

I går var sonen ledig och började lite med vårbruket. Genast fylldes luften 

av de vita fåglarna och deras skrin fördes långt i vinden. 

Det är ett säkert vårtecken när skrattmåsarna och en och annan trut kollar 

vad som finns i den "färska" myllan.

På kvällen åkte sambon och jag till den gamla gården vi är delägare i. Medan sambon

grejade med gamla traktorn gick jag ner till en liten insjö för att kolla fågellivet.

På långt håll hörde jag tranornas trumpetande när de gick på strandängarna 

för att leta föda.

Lite längre fram skrämde jag upp havsörnen. Med hjärtat i halsgropen såg

jag hur den väldiga fågeln flög upp och satta sig i en torkad tall en bit bort.

Lyckliga jag som hann få örnen på bild innan den flög vidare.

Nere i insjön plaskade fiskar och några sjöfåglar simmade inne bland vassen.

För det mesta hade de huvudet nere i vattnet så att endast stjärten syntes,

det var tydligen dags för kvällsmålet....

En vacker morgon

I påskhelgen inledde vi villa-säsongen. 

Vi har alltså sovit över vid vårt sommarhus för första gången detta år.

Det känns alltid lite speciellt. 

Det är fuktigt och kallt inne i huset när vi kommer,

så det gäller att genast börja elda i Jötul:en (spisen) så fort vi är på plats. 

Jag brukar också tända några ljus för att få bort fukten och efter 

någon timme (efter att vi också har tagit det obligatoriska bastubadet) är det varmt inne

 i vår stuga. Under natten hinner kylan komma krypande, men fram emot morgonkvisten

stiger sambon upp och sätter mer ved i spisen.....

Och så får vi uppleva dessa fantastiska morgnar ute i skären.

Här är klockan kring 8 på morgonen, stora moln på himlen och en sol

som man vet finns där....

Så vackert med de olika vattenströmmarna på fjärden....

De vackra molnen speglar sig....

När jag tittar mot solen, ser allting runtikring mig svart ut, men egentligen...

...är det soligt och ljust väder som gäller. Så ljust att det sticker i ögonen.

Jag går bort till Rinilin (diket längs vilket vårens fiskar går upp till en 

lite insjö för att leka.)

Sena kvällar och tidiga morgnar simmar fiskarna  uppför diket.

Här är det en mört som har försökt ta sig upp mellan några stenar men hamnat på rygg. 

Den vilar en stund och låter sig sedan föras nedåt med vattnet för att sedan försöka ta 

sig uppåt vattenströmmen igen. Och visst gick det bra nästa gång! 

Vi ser abborrar och mörtar som simmar upp längs

Rinilin. Stora gäddor brukar också göra simturen upp till insjön.

Här en liten mört som lyckats ta sig uppför stentrappan. 

Jag är lika fascinerad varje vår att fiskarna hittar till vår lilla insjö, som vi kallar

Påttin. Dom simmar i stora havet, stora fjärden och så till vårt lilla, lilla dike. Men på 

våren lär de veta att de skall simma mot strömmen och här forsar vattnet mot fjärden.

Kanske det är de fiskyngel som fötts i vår lilla insjö och som nu återvänder. När våren kallar. Vad

vet jag. I vår är det torrt i markerna och inte lika mycket vatten i diket som vissa andra år,

men visst ser man fiskarna som simmar upp längs diket. Oftast ser man endast

krusningarna på vattnet.

Vårens första grillat

Påsk annandagen kom vårvärmen. 

Äntligen.

När nyblivna mopedpojkar kör fram och åter längs vägen och

när tonårsflickor vandrar arm-i-arm längs trottoaren iförd endast shorts och

kortärmat och när alla grannarna har hängt ut nytvättade påslakan och

barnens skratt hörs från studsmattorna, då vet man att det är våren varmaste dag.

För oss infann sig den rätta vårstämningen redan i går kväll. Då var vi 

bjudna på fest. Vi bjöds på vårens första grillat. Ute kändes kvällen inte alltför varm, 

men desstu varmare var stämningen inne vid matbordet.

Jag hann inte fotografera när väl all maten kom på bordet. För det doftar och 

smakar ju så gott med årets premiär-grillat.... Premiär...bara det. 

Chokladkaka med vispgrädde till kaffet (Wild Berry tea för min del), lade sig som

bomull i magen.  En fin avslutning på en god påskmiddag.

Tack för oss och stort tack till värdinnan!

Nu är det kväll och i morgon är det vardag igen. Men vi har hunnit

med mycket mycket mer under påsken. Det kommer jag att berätta om 

lägre fram i veckan. Ha det gott, alla ni som kikar in!

Den sjungande bofinken (Knut)

Påskdagen. Jag satt i lä för vårvinden och njöt av

fåglarna som sjöng i träden. Nu var det ju inte bara en fågel som

kvittrade, utan det är fågelsång av alla de tonarter från alla träd i skogen.

En bofink satte sig i björken bredvid mig. Där sjöng den så vackert.

(inte alls som den sjungande bofinken Knuu-u-ut).

Vilken tur att sambon hade gjort fågelholkar!

Fåglarna är här och behöver bostäder till sommaren.

Sambon hade gjort fågelholkar av ihåliga trädstammar. Han brukar sätta på ett tak, som

skall vara lätt att lyfta av (för han brukar senare ta en titt inne i holkarna för att se vem som 

satt bo där). Han borrar ett hål till ingång. Det skall vara ett litet hål för småfåglar.

I dag band han upp holken runt en trädstam. Nu väntar han bara på

att få påhälsning av en bofink eller någon annan liten fågel.

I skogen är det bara mossan som grönskar. Men den är också vacker.

Nere vid den lilla insjön speglade sig molnen i vattnet. Grodorna sjöng

sin lov till våren inne bland den torra vassen.

I en av holkarna sambon satte upp för några år sedan, brukar alltid ett

talgox-par häcka. Men i år ser det ut som om en entita skulle vara intresserad.

"Ser bra ut det här! I den här bostaden kan jag nog

tillbringa sommaren!"